Medborgarlön, denna sköna utopi, så nära men ändå så långt borta. Huvudfrågan som måste besvaras är sannolikt:
Hur vill du att basinkomsten ska finansieras?
För det är där skon klämmer!
Klicka dig in i inlägget för att fortsätta läsa.
Hur vill du att basinkomsten ska finansieras?
För det är där skon klämmer!
Klicka dig in i inlägget för att fortsätta läsa.
Om vi inte hittar en moraliskt försvarbar finansiering till basinkomsten så kommer den aldrig att bli verklighet. För ingen vill bli beskattad när den gör nytta i samhället. Speciellt inte när det innebär att någon annan kan sitta och dricka öl hela livet utan att lyfta ett finger. Det spelar ingen roll hur många nobelpristagare som vill ha basinkomst pga dess utomordentligt samhällspositiva ekonomiska egenskaper (att den ger arbetare bättre arbetsvillkor / grundtrygghet utan att skapa inlåsningseffekter för de som försöker ta sig in på arbetsmarknaden osv osv). Om finansieringen innebär att nytta (arbete och kapital) bestraffas med skatt så kommer basinkomsten aldrig införas. Så första ansatsen kan vara att undersöka skatt på miljöförstöring. En miljöskatt skulle väl fungera? Att "stor-uslingar" betalade till "små-uslingar". Exempelvis att pengar flödade från ekosystem-dödare till (bland annat) lata öldrickare. Men då skulle vi direkt ställa oss frågan: varför använder vi inte pengarna till en skattesänkning på arbete istället? Eller varför inte mer infrastruktur? Eller mer lärare? Eller varför inte till att rädda naturen??? Det är mer motiverat att använda miljöskatter för att sänka skatt på arbete än det är att använda miljöskatter till en basinkomst. Det är också mer motiverat att göra samhällsinvesteringar. Dvs satsa på infrastruktur och våra barn. Om framtida miljöskatter är större än dagens skatter på arbete och kapital, Då kan det kanske fungera att dela ut de pengar som blir över i statskassan efter att alla offentliga utgifter tillgodosetts. Men miljöskatterna är så små att de inte ens märks. Det är inte så många som kan anses skada naturen... några gör det och skapar stora miljöskador. Också svårt att få dem att betala skadestånd eller miljöskatt som både kan räcka till att restaurera naturen och finansiera staten. Jag har har full förståelse för de som avfärdar basinkomst just på grund av dessa orsaker. Så nu tänkte jag ge en beskrivning av hur basinkomsten kan anses vara moraliskt försvarbar i ett geoliberalt samhälle. Ett försök att komma runt det moraliska dilemma som finns. Rätt och Rättvisa ska vara fundamentet i ett samhälle! 1 . Mänskliga rättigheter Internationella konventioner om mänskliga rättigheter slår fast att människor har rätt att få ta del av de naturresurser som finns i deras land. Alaska, Norge och Kanada kan sägas vara några av de få länder i världen som faktiskt ger befolkningen en någorlunda stor del av naturresurserna. De har beskattat extraktion av olja riktigt hårt. Att vi inte beskattar våra mineraler på samma sätt är skandal! |
”Alla folk får för sina egna | Visste du att? |
2. Jordräntans ursprung är omgivningens arbete När det kommer till markvärdesavgiften så måste vi fundera på varifrån pengarna kommer. Vad som egentligen skapar markvärdet. Markvärdet skapas av omgivningens arbete. Det är när omgivningen bygger hus, vägar och finansierar samhällstjänster som markvärdet går upp i området. Fastighetsägaren får alltså en arbetsfri och riskfri inkomst från omgivningen. Fastighetsägaren får vad som kallas en "gratislunch". Så i Sverige erbjuder vi redan alla våra fastighetsägare en fri inkomst från andra skattebetalare. Men frågan är om det är rättvist att bara fastighetsägare ska få ta del av detta? Ska vi kanske låta markägaren betala ut lön till omgivningen som betalning för det arbete som omgivningen utfört? Nu omvandlas den punktriktade fria inkomsten till något alla i samhället, inkl. fastighetsägare, kan ta del av. En medborgarlön skapad av alla i samhället tillsammans som också går tillbaka till samhällets alla individer. Nu börjar det kännas mer rimligt att argumentera för en medborgarlön. Detta eftersom markvärdesavgiften ses som lön till omgivningen för det arbete omgivningen utfört. Visste du att? 3. Frihet att konsumera de tjänster som önskas. Även om samhället levererar skola, vård och omsorg så kan det vara trevligt att få möjligheten att välja privat alternativ när statens/kommunernas företag underpresterar och alternativ finns. En medborgarlön kan användas till att köpa den bäst presterande tjänsten på orten. Det kan mycket väl vara offentlighetens bolag. Då används barnens egna medborgarlön för att köpa statlig/kommunal skolgång. Mycket smidigt system som skapar möjligheter för en friare marknad. Eftersom det är lag att barn ska få skolgång så kan man ju se det som att en del av barnens medborgarlön blir öronmärkt under åren med skolplikt, det går till skolavgift. En obligatorisk utgift dessa år. Samma sak gäller andra situationer, medborgarlönen kan gå till att köpa privat sjukförsäkring om man inte är nöjd med statens sjukförsäkring. Det kan mycket väl vara lag att ha en sjukförsäkring, men medborgaren skulle ha valet att välja en. Det är bra att se hur mycket man betalar för de tjänster man får. Så det är bra om allt passerar igenom ett medborgarlön-konto som tydliga utgiftsposter. En medborgare som ser vart pengarna tar vägen är en gladare medborgare. Att pengarna passerar medborgare som medborgarlön innan det blir samhällstjänster är pedagogiskt och folkbildande. Det förstärker sammanhållningen och stimulerar ansvarskänsla bland samhällsinnevånarna. Titta in om några dagar och läs fortsättningen... |