I del ett nämnde jag några argument för att moraliskt motivera medborgarlön.
Nu fortsätter jag med fler aspekter.
Klicka dig in i inlägget för att läsa artikeln
Nu fortsätter jag med fler aspekter.
Klicka dig in i inlägget för att läsa artikeln
4. Många ser medborgarlön som bidrag till lata människor, jag ser det som bidrag till företagare.
Medborgarlön sänker nämligen lönerna i samhället. Detta eftersom det finns ett begränsat antal låglönearbeten. Och när människor får en liten summa pengar oavsett de arbetar eller ej, ja då kan de erbjuda sig att arbeta för lägre lön. Denna sorts lönesänkning skapar dessutom fler arbeten i samhället utan att skapa mer fattigdom. Det är som RUT, ROT och skatteavdrag på steroider. När medborgarlönen sätts till existensminimumnivå, eller några tusenlappar över, så kommer vi se en lönesänkning som gör våra företag konkurrenskraftiga mot asien.
Medborgarlönen är även ett kontinuerligt starta-eget-bidrag.
5.Markvärdesavgiften belastar ingen, den skapar inga ökade kostnader för individen.
En statsintäkt som inte belastar medborgare innebär att det plötsligt är moraliskt försvarbart att dela ut
pengarna som medborgarlön. Ingen lider om pengarna råkar användas till öldrickande. För det är ingen som fått högre utgifter på grund av landskatten. Det är ingen som har bestulits!
Enda moraliska dilemma jag kan finna är att landskatt först måste ersätta alla dagens skatter på arbete och produktion fullt ut. Annars kvarstår frågan "varför inte använda landskatten till skattesänkningar av produktion?".
Men därefter så bör delägarna av jorden ha rätt att spendera sin andel av naturresursernas värde som de vill.
Medborgarlön sänker nämligen lönerna i samhället. Detta eftersom det finns ett begränsat antal låglönearbeten. Och när människor får en liten summa pengar oavsett de arbetar eller ej, ja då kan de erbjuda sig att arbeta för lägre lön. Denna sorts lönesänkning skapar dessutom fler arbeten i samhället utan att skapa mer fattigdom. Det är som RUT, ROT och skatteavdrag på steroider. När medborgarlönen sätts till existensminimumnivå, eller några tusenlappar över, så kommer vi se en lönesänkning som gör våra företag konkurrenskraftiga mot asien.
Medborgarlönen är även ett kontinuerligt starta-eget-bidrag.
5.Markvärdesavgiften belastar ingen, den skapar inga ökade kostnader för individen.
En statsintäkt som inte belastar medborgare innebär att det plötsligt är moraliskt försvarbart att dela ut
pengarna som medborgarlön. Ingen lider om pengarna råkar användas till öldrickande. För det är ingen som fått högre utgifter på grund av landskatten. Det är ingen som har bestulits!
Enda moraliska dilemma jag kan finna är att landskatt först måste ersätta alla dagens skatter på arbete och produktion fullt ut. Annars kvarstår frågan "varför inte använda landskatten till skattesänkningar av produktion?".
Men därefter så bör delägarna av jorden ha rätt att spendera sin andel av naturresursernas värde som de vill.
Delägande av natur och äganderätt.
6. Förstärkning av äganderätten.
Det är viktigt att moraliskt försvara äganderätten! Och det var de klassiska liberalerna som fann det främsta försvaret av äganderätten. Med landskatt så fanns det inget tvivel om vem som hade rätten till naturen. Det var den som betalade som hade den fulla rätten att bestämma över marken/naturen. Naturen tillhör alla, så den som vill göra mark till sin privata egendom måste hyra rättigheten från samhället.
Observera att det är rättigheten som hyrs, inte egendomen i sig.
Vissa vill därför hellre prata om "Site Value Tax" än "Land Value Tax". De anser inte att det är marken som hyrs ut. Det är äganderätten/bestämmanderätten för platsen som hyrs ut. Priset på "att få bestämma över området". Och därför anser jag att äganderätten förstärks med avgifter på privilegiet. Då blir äganderätten legitim.
6. Förstärkning av äganderätten.
Det är viktigt att moraliskt försvara äganderätten! Och det var de klassiska liberalerna som fann det främsta försvaret av äganderätten. Med landskatt så fanns det inget tvivel om vem som hade rätten till naturen. Det var den som betalade som hade den fulla rätten att bestämma över marken/naturen. Naturen tillhör alla, så den som vill göra mark till sin privata egendom måste hyra rättigheten från samhället.
Observera att det är rättigheten som hyrs, inte egendomen i sig.
Vissa vill därför hellre prata om "Site Value Tax" än "Land Value Tax". De anser inte att det är marken som hyrs ut. Det är äganderätten/bestämmanderätten för platsen som hyrs ut. Priset på "att få bestämma över området". Och därför anser jag att äganderätten förstärks med avgifter på privilegiet. Då blir äganderätten legitim.
"One is immensely tickled to see how things are coming out nowadays with reference to his doctrine, for George was in fact the best friend the capitalist ever had. He built up the most complete and absolutely impregnable defense of the rights of capital that was ever constructed, and if the capitalists of his day had had sense enough to dig in behind it, their successors would not now be squirming under the merciless exactions which collectivism is laying on them, and which George would have no scruples whatever about describing as sheer highwaymanry."
— Albert Jay Nock, "Thoughts on Utopia"
Vad har då det här med medborgarlön att göra? Jo...
7. ...Vi är delägare av jorden.
Punkt ett i tidigare inlägg berörde en intressant aspekt som jag nu utvecklar. Geoismen bygger hela sitt resonemang på att alla människor ska ses som delägare av jordklotet. Så när en ensam individ nyttjar naturresurser, så ska delägarna alltså kompenseras. Alaska har exempelvis något de kallar "Citizen's Dividend". Det är en utbetalning till alla Alaskas delägare, dvs alla medborgare. Medborgarna får alltså en utdelning när en individ i samhället köpt eller hyrt naturresurser från samhället.
I Hong Kong har de länge haft överskott i budgeten, de har därför börjat fundera på att dela ut överskottet som en avkastning. Om de delade ut pengarna så skulle de ha ett citizen's dividend, precis som Alaska. Hong Kong har nämligen ett system som liknar markvärdesavgift, de hyr ut rättigheten att äga mark. De hyr ut naturresursen mark till de individer/entreprenörer som bjuder högst.
Så beroende på hur medborgarlönen finansieras så handlar det om helt olika koncept!
a) En medborgarlön som delar ut avkastningen från "Sverige sett som ett företag", dvs delar ut vinsten/överskottet i samhället, är en medborgarlön som utdelas när nationen (och de statliga företagen) drivs bra. http://en.wikipedia.org/wiki/Social_dividend
b) En medborgarlön som finansieras med skatt på innevånarnas arbete är en omfördelning mellan samhällsgrupper bara för att det behövs rent ideologiskt och samhällsekonomiskt. Den sänker iofs lönerna på marknaden, men i övrigt är den inte så imponerande.
http://en.wikipedia.org/wiki/Basic_income_guarantee
c) En tredje sorts medborgarlön är "avkastning från uthyrning och försäljning av naturresurser". När individer väljer att hyra/köpa natur från samhället, exempelvis mark eller mineraler, så skapas en pott som kan delas ut till alla delägare i samhället. Utdelningen kan ske i form av offentliga tjänster (skola, vård, omsorg och infrastruktur), eller direkt i form av en medborgarlön. Den senare lösningen med medborgarlön innebär att innevånare har exakt samma möjligheter att skaffa sig de tjänster som vi alla njuter av i dagens samhälle.
http://en.wikipedia.org/wiki/Citizen's_dividend
Geoister kan förespråka en medborgarlön som är en kombination av "a" och "c". Medborgarlöntypen "b" ses däremot som orättfärdig, "b" skulle innebära att individer får medborgarlön då andra människor gör nytta. Att de som gör nytta i samhället finansierar exempelvis öldrickande! Det är inte försvarbart!
Geolibertarianismen (som är väldigt olik Geoismen) anser däremot att de flesta statliga företag kan övergå i privat regi så att samhället decentraliseras. Det viktiga är att alla får möjligheten att skaffa sig tjänsterna genom medborgarutdelningen (citizen's dividend) om de skulle vilja. Vem som tillhandahåller tjänsten väljer medborgaren själv när medborgarlönen spenderas.
När staten inte längre driver företag, så finns det heller ingen vinst att fördela. Dvs, det är bara medborgarlöntyp "c" som finns i ett fullständigt geolibertariskt samhälle.
Jag tror personligen aldrig vi kommer ta oss hela vägen till Geolibertarianismens vision, det fungerar ju relativt bra att få en del av utdelningen i form av statlig infrastruktur och statlig service, men vi kan säkerligen komma nära i form av ett mellanting av geoism och geolibertarianism. Och i framtiden kommer vetenskapen förhoppningsvis hitta ännu bättre verktyg än vad Geoismen förespråkar. De kommer kunna förstå ekonomi ännu bättre och ta oss vidare från Geoismen till något ännu bättre.
Det är moraliskt rätt att vi alla ses som delägare av naturen. Då effektiviseras resursanvändandet på jorden.
7. ...Vi är delägare av jorden.
Punkt ett i tidigare inlägg berörde en intressant aspekt som jag nu utvecklar. Geoismen bygger hela sitt resonemang på att alla människor ska ses som delägare av jordklotet. Så när en ensam individ nyttjar naturresurser, så ska delägarna alltså kompenseras. Alaska har exempelvis något de kallar "Citizen's Dividend". Det är en utbetalning till alla Alaskas delägare, dvs alla medborgare. Medborgarna får alltså en utdelning när en individ i samhället köpt eller hyrt naturresurser från samhället.
I Hong Kong har de länge haft överskott i budgeten, de har därför börjat fundera på att dela ut överskottet som en avkastning. Om de delade ut pengarna så skulle de ha ett citizen's dividend, precis som Alaska. Hong Kong har nämligen ett system som liknar markvärdesavgift, de hyr ut rättigheten att äga mark. De hyr ut naturresursen mark till de individer/entreprenörer som bjuder högst.
Så beroende på hur medborgarlönen finansieras så handlar det om helt olika koncept!
a) En medborgarlön som delar ut avkastningen från "Sverige sett som ett företag", dvs delar ut vinsten/överskottet i samhället, är en medborgarlön som utdelas när nationen (och de statliga företagen) drivs bra. http://en.wikipedia.org/wiki/Social_dividend
b) En medborgarlön som finansieras med skatt på innevånarnas arbete är en omfördelning mellan samhällsgrupper bara för att det behövs rent ideologiskt och samhällsekonomiskt. Den sänker iofs lönerna på marknaden, men i övrigt är den inte så imponerande.
http://en.wikipedia.org/wiki/Basic_income_guarantee
c) En tredje sorts medborgarlön är "avkastning från uthyrning och försäljning av naturresurser". När individer väljer att hyra/köpa natur från samhället, exempelvis mark eller mineraler, så skapas en pott som kan delas ut till alla delägare i samhället. Utdelningen kan ske i form av offentliga tjänster (skola, vård, omsorg och infrastruktur), eller direkt i form av en medborgarlön. Den senare lösningen med medborgarlön innebär att innevånare har exakt samma möjligheter att skaffa sig de tjänster som vi alla njuter av i dagens samhälle.
http://en.wikipedia.org/wiki/Citizen's_dividend
Geoister kan förespråka en medborgarlön som är en kombination av "a" och "c". Medborgarlöntypen "b" ses däremot som orättfärdig, "b" skulle innebära att individer får medborgarlön då andra människor gör nytta. Att de som gör nytta i samhället finansierar exempelvis öldrickande! Det är inte försvarbart!
Geolibertarianismen (som är väldigt olik Geoismen) anser däremot att de flesta statliga företag kan övergå i privat regi så att samhället decentraliseras. Det viktiga är att alla får möjligheten att skaffa sig tjänsterna genom medborgarutdelningen (citizen's dividend) om de skulle vilja. Vem som tillhandahåller tjänsten väljer medborgaren själv när medborgarlönen spenderas.
När staten inte längre driver företag, så finns det heller ingen vinst att fördela. Dvs, det är bara medborgarlöntyp "c" som finns i ett fullständigt geolibertariskt samhälle.
Jag tror personligen aldrig vi kommer ta oss hela vägen till Geolibertarianismens vision, det fungerar ju relativt bra att få en del av utdelningen i form av statlig infrastruktur och statlig service, men vi kan säkerligen komma nära i form av ett mellanting av geoism och geolibertarianism. Och i framtiden kommer vetenskapen förhoppningsvis hitta ännu bättre verktyg än vad Geoismen förespråkar. De kommer kunna förstå ekonomi ännu bättre och ta oss vidare från Geoismen till något ännu bättre.
Det är moraliskt rätt att vi alla ses som delägare av naturen. Då effektiviseras resursanvändandet på jorden.
Effektivisering
8. Makten förskjuts till arbetare eftersom de har en ovillkorlig grundtrygghet.
Även om lönerna (punkt 4) sjunker så kommer vi se att makten hamnar hos arbetarna i större grad..
En intressant effekt av markvärdesavgift och medborgarlön är att kooperativ då blir lättare att realisera. Människor får tid till att engagera sig i kooperativ och andra alternativa lösningar för att organisera samhället effektivare. Jag anser ett decentraliserat samhälle där fler människor har möjlighet att besluta om samhällets agerande, kan ses mer moraliskt försvarbart än ett toppstyrt samhälle. En liten grupp kan aldrig agera demokratiskt. Det är alltid någon samhällsgrupp som favoriseras när det är en liten grupp ledare.
Återkommer till samma effekt i större skala i punkt 13.
9. Naturresurser används effektivare, mindre slösas bort.
Det här är en central del i Geolibertarianismen. Med medborgarlön så får människor mer tid och möjlighet till att fundera på hur de förbrukar naturresurser. Och om det dessutom är naturresurser som beskattas så får människor mer tid och incitament till att effektivisera bort dagens överdrivna förbrukande av naturresurser (Detta förutsätter att alla människor vill minska sin skattebörda, vilket jag tycker är ett rimligt antagande).
Att hushålla med jordens resurser kan påstås vara alla människors moraliska plikt, vi lever trots allt tillsammans på jorden. Att skapa incitament (landskatt) och möjligheter (medborgarlön) för denna omställning är viktigt.
En mycket intressant effekt av medborgarlön finansierat med landskatt är att de som konsumerar mycket natur subventionerar miljöaktivisters arbete att skydda naturen. Aktivister skulle ha möjlighet att på heltid ifrågasätta miljöförstörande gruvverksamhet, skövling och annat destruktiv verksamhet om de fick en medborgarlön. Aktivisterna skulle indirekt få betalt för att utöva sin favoritverksamhet, att rädda naturen!
Aktivister skulle ha tid och ekonomi att engagera sig på heltid i politiken och dra samhället i en mer hållbar riktning! Det skulle åter uppstå folkrörelser som återtog demokratin.
10. Brottslighet kostar samhället miljarder varje år.
När människor blir mindre utsatta så blir de mindre desperata. De håller sig då sannolikt till de lagar och förordningar vi har. Mindre pengar till polis genom minskad brottslighet kan sänka skatterna ytterligare, eller öka medborgarlönen. Men det viktigaste är att vi får lättare att agera moraliskt när vi inte längre är utnyttjade av rent-seekers.
Om inte annat är detta något som vetenskapen skulle kunna studera vid införandet av medborgarlönen. Om en medborgarlön är billigare än den brottslighet som nu belastar Sverige så kan medborgarlönen kanske dessutom "betala sig själv".
11. Stress är en annan stor kostnad i samhället
Att inte hinna laga hälsosam mat pga stressen till och från arbete skapar samhällskostnader i storleksordningen 15 miljarder, all stress kanske kostar upp mot 50-70 miljarder. En del av detta skulle kunna försvinna om medborgarna fick en medborgarlön som gav dem mer tid och möjlighet att varva ner. Medborgarlönen skulle delvis kunna betala sig själv även från denna aspekt.
Arbetstidsförkortningen (som mänskligheten drömt om några hundra år nu) bör därtill inte ske genom arbetsmarknadslagar som dikterar att vi ska jobba 4, 6 eller 8 timmar om dagen. Arbetstidsförkortningen ska vara individuell. Individen ska själv kunna välja att gå ner i arbetstid om den känner för det. Och individen ska också kunna få jobba mer om detta önskas. Att få välja sin livsstil är en mycket viktig moralisk aspekt av medborgarlönen, frihet till medborgare är viktigt.
Så när vi funderar på storleken för medborgarlönen ska vi kanske räkna på hur många timmar vi vill att de mest utsatta i samhället ska kunna omvandla till stressreducering. 3000 kr är en initial nivå jag tror på för att testa konceptet. Det motsvarar en realistisk arbetstidsförkortning om 1-2 timmar om dagen. 3000 kr är dessutom något vi kan skapa genom att stöka om i dagens bidragssystem, dvs genom att ersätta andra bidrag med den ovillkorliga medborgarlönen. Alla får nämligen redan denna summa i princip oberoende av vad de gör i samhället; barn (-bidrag), studenter (bostadsbidrag och studiebidrag), arbetslösa (ekonomiskt bistånd), arbetare (jobbskatteavdrag), sjuka (sjukförsäkring), pensionärer (bostadsbidrag med fl.). Så det skulle vara en skatteneutral reform som minskade administrationskostnaderna i våra myndigheter. Och dessutom skulle det kunna leda till att fler fick jobb om en del av den arbetande befolkningen valde att minska sitt arbete dessa 1-2 timmar för att få tid till att laga bättre mat och sköta om sin kropp. Samhället som helhet skulle vinna på detta.
Trevligare samhälle
12. Mer engagerade arbetare.
Den som älskar sitt arbete gör ett bättre jobb. Möjlighet att finna sitt drömjobb ökar om det finns en grundtrygghet. Då skulle fler arbeta med det som de faktiskt ville. Även om det innebär en lägre inkomst. För de skulle kompenseras med medborgarlönen. Vi skulle få trevligare företagare som tillhandahöll tjänster vi idag bara kan drömma om. Tjänster som idag inte är ekonomiskt genomförbara för våra entreprenörer pga dagens höga löneläge (se punkt 4 för lösning på detta).
Vi skulle få ett trevligare samhälle där vi lever och samarbetar med alla andra, istället för att tävla mot alla andra om de få arbeten som finns.
13. En medborgarlön ger medborgare ekonomiska förutsättningar att engagera sig i vår demokrati.
Ett resultat av att fler får råd att arbeta politiskt några timmar om dagen tror jag ger en stärkt demokrati och mer genomtänkta politiska beslut tack vare fler engagerade medborgare.
Värdet av detta kan vara tillräckligt för att motivera medborgarlönen ur moralisk synpunkt.
14. Mycket arbete är oavlönat.
Bidraget kan ses som ett erkännande av allt obetalt arbete som utförs, inte minst i hemmen. Det finns däremot tyvärr en risk att det blir en kvinnofälla. Men jag hoppas att vi kan hitta andra verktyg för att råda bot på detta. Exempelvis stödja kvinnligt entreprenörskap.
Det är en stor sak att erkänna arbetet som utförs i hemmen! Det är därför en av de starkaste moraliska aspekterna för en medborgarlön! Och jag tror att jämställdheten skulle öka om alla människor får samma ovillkorliga medborgarlön.
Kulturskapande och kunskapssökande säkras
15. Ökar kulturskapandet.
En medborgarlön underlättar för artister att överleva i det digitala samhället där musik fildelas på nätet i allt större utsträckning. Fildelning är något som inte går att stoppa med polisiära ingripanden, pirater hittar bara nya vägar för att dölja sin aktivitet, så vi kan lika gärna stödja kulturskapande på andra sätt och frigöra polistjänster till att enbart arbeta med att bekämpa grov brottslighet.
Kanske leder medborgarlön och landskatt dessutom till att fildelning av filmer upphör helt och hållet!
Att sluta beskatta arbete skulle trots allt leda till att kultur blev billigare... mycket billigare! Kultur är nämligen arbetsintensivt. Att se en film på bio skulle kunna bli så billigt att fildelningen inte skulle kunna fortsätta konkurrera med den överlägsna upplevelse som en biograf erbjuder.
Exempel: Om du bor i en stad och bara behöver betala en tjuga för att se en film på bio. Skulle du då anstränga dig med att 1) först söka i timmar efter filmen på sajter som visar jobbiga och stötande annonser, 2) krångla med att få upp bilden på TV'n för att sedan inse 3) att ljudet låter som i en burk, och 4) att det var rysk inbränd undertext på filen du laddat ner. Tror inte det! Speciellt inte om vi fortfarande har straff på nedladdning. Du skulle använda datorn för att se på nyheterna, exempelvis svtplay. Och sedan promenera iväg till biografen, träffa dina vänner, och se filmen. Samhället skulle bli mycket socialare.
Fildelning finns idag främst pga att vi har skatt på kulturskapande. Detta gör kultur dyrt att konsumera. Skatt på naturresurser som finansierade en medborgarlön skulle istället främja kulturskapandet!
16. Att få möjligheten till studier när en är arbetssökande
Idag är det krav att de som får ekonomiskt bistånd (socialbidrag) måste skriva ut sig från universitet och högskolor. De får inte tenta av släpande kurser eller göra minsta ansats till att lära sig något nytt ifall de är arbetslösa. De människor som redan är i ett utanförskap har därför idag en omöjlig uppgift att skaffa sig utbildning för att åter kunna ta sig in på arbetsmarknaden igen. En ovillkorlig medborgarlön skulle möjliggöra för tusentals människor som idag är i utanförskap att avsluta de kurser de har kvar på sin utbildning och sedan ta sig in på arbetsmarknaden med en färdig examen!
Alla ska ha rätten att få studera när de är arbetssökande!
17. Möjligheten att forska utanför akademisk miljö.
Det är i vardagen som de flesta uppfinningar och lärdomar görs. Uppfinnare behöver möjligheten att spontant arbeta med sina idéer utan att oroa sig om sin kortsiktiga försörjning. Först då kan det göras framsteg i områden som ingen har tid att tänka på idag, men som faktiskt spelar roll i vår vardag.
-------------------------------------------------
Många moraliska och ekonomiska aspekter finns. Många motargument finns också. Men huvudpunkten måste vara de moraliska argumenten. För vi måste se att några få individers öldrickande vägs upp många gånger om när vi ser alla andra effekter i samhället.
För den som vill dyka ner i fler moraliska aspekter av medborgarlönens länkar jag till några sammanfattande dokument om argumenten kring medborgarlön.
Redesigning distribution
Common goals
Mer studier finns exempelvis här:
http://www.basicincome.org/bien/papers.html
http://www.citizensincome.org/Publications.htm
Wikipedia: Basinkomst
Wikipedia: Medborgarlön
Medborgarlön bör inte förväxlas med hybriden "negativ inkomstskatt" (som också är en intressant lösning)
Wikipedia: Negativ inkomstskatt
Wikipedia: Grundavdrag
Första steget för att införa medborgarlön är att införa ett stort grundavdrag. Grundavdraget kan därefter övergå i medborgarlön.
Men notera! Den moderna diskursen om medborgarlön har till stor del missat vikten av att finansiera medborgarlönen på rätt sätt. Jag har inte hittat så mycket tankar om hur en medborgarlön bör finansieras för att vara moraliskt försvarbar.
Berätta gärna hur ni ser på ämnet. Länka gärna till andra tänkare som funderat kring hur medborgarlön ska finansieras. Vill gärna hitta andra funderingar i ämnet.
Om det är någonting ni ska ta med er från denna text så är det att vi inte ska vara rädda för medborgarlön, det är en mycket mångfacetterad reform som löser många olika problem samtidigt. Och den blir ännu bättre om den finansieras med landskatt!
15. Ökar kulturskapandet.
En medborgarlön underlättar för artister att överleva i det digitala samhället där musik fildelas på nätet i allt större utsträckning. Fildelning är något som inte går att stoppa med polisiära ingripanden, pirater hittar bara nya vägar för att dölja sin aktivitet, så vi kan lika gärna stödja kulturskapande på andra sätt och frigöra polistjänster till att enbart arbeta med att bekämpa grov brottslighet.
Kanske leder medborgarlön och landskatt dessutom till att fildelning av filmer upphör helt och hållet!
Att sluta beskatta arbete skulle trots allt leda till att kultur blev billigare... mycket billigare! Kultur är nämligen arbetsintensivt. Att se en film på bio skulle kunna bli så billigt att fildelningen inte skulle kunna fortsätta konkurrera med den överlägsna upplevelse som en biograf erbjuder.
Exempel: Om du bor i en stad och bara behöver betala en tjuga för att se en film på bio. Skulle du då anstränga dig med att 1) först söka i timmar efter filmen på sajter som visar jobbiga och stötande annonser, 2) krångla med att få upp bilden på TV'n för att sedan inse 3) att ljudet låter som i en burk, och 4) att det var rysk inbränd undertext på filen du laddat ner. Tror inte det! Speciellt inte om vi fortfarande har straff på nedladdning. Du skulle använda datorn för att se på nyheterna, exempelvis svtplay. Och sedan promenera iväg till biografen, träffa dina vänner, och se filmen. Samhället skulle bli mycket socialare.
Fildelning finns idag främst pga att vi har skatt på kulturskapande. Detta gör kultur dyrt att konsumera. Skatt på naturresurser som finansierade en medborgarlön skulle istället främja kulturskapandet!
16. Att få möjligheten till studier när en är arbetssökande
Idag är det krav att de som får ekonomiskt bistånd (socialbidrag) måste skriva ut sig från universitet och högskolor. De får inte tenta av släpande kurser eller göra minsta ansats till att lära sig något nytt ifall de är arbetslösa. De människor som redan är i ett utanförskap har därför idag en omöjlig uppgift att skaffa sig utbildning för att åter kunna ta sig in på arbetsmarknaden igen. En ovillkorlig medborgarlön skulle möjliggöra för tusentals människor som idag är i utanförskap att avsluta de kurser de har kvar på sin utbildning och sedan ta sig in på arbetsmarknaden med en färdig examen!
Alla ska ha rätten att få studera när de är arbetssökande!
17. Möjligheten att forska utanför akademisk miljö.
Det är i vardagen som de flesta uppfinningar och lärdomar görs. Uppfinnare behöver möjligheten att spontant arbeta med sina idéer utan att oroa sig om sin kortsiktiga försörjning. Först då kan det göras framsteg i områden som ingen har tid att tänka på idag, men som faktiskt spelar roll i vår vardag.
-------------------------------------------------
Många moraliska och ekonomiska aspekter finns. Många motargument finns också. Men huvudpunkten måste vara de moraliska argumenten. För vi måste se att några få individers öldrickande vägs upp många gånger om när vi ser alla andra effekter i samhället.
För den som vill dyka ner i fler moraliska aspekter av medborgarlönens länkar jag till några sammanfattande dokument om argumenten kring medborgarlön.
Redesigning distribution
Common goals
Mer studier finns exempelvis här:
http://www.basicincome.org/bien/papers.html
http://www.citizensincome.org/Publications.htm
Wikipedia: Basinkomst
Wikipedia: Medborgarlön
Medborgarlön bör inte förväxlas med hybriden "negativ inkomstskatt" (som också är en intressant lösning)
Wikipedia: Negativ inkomstskatt
Wikipedia: Grundavdrag
Första steget för att införa medborgarlön är att införa ett stort grundavdrag. Grundavdraget kan därefter övergå i medborgarlön.
Men notera! Den moderna diskursen om medborgarlön har till stor del missat vikten av att finansiera medborgarlönen på rätt sätt. Jag har inte hittat så mycket tankar om hur en medborgarlön bör finansieras för att vara moraliskt försvarbar.
Berätta gärna hur ni ser på ämnet. Länka gärna till andra tänkare som funderat kring hur medborgarlön ska finansieras. Vill gärna hitta andra funderingar i ämnet.
Om det är någonting ni ska ta med er från denna text så är det att vi inte ska vara rädda för medborgarlön, det är en mycket mångfacetterad reform som löser många olika problem samtidigt. Och den blir ännu bättre om den finansieras med landskatt!