Mänskligheten har kämpat med att förstå detta ganska länge nu. Vi har kämpat med att lära oss att det finns inkomster från monopol/privilegier/egendom. Inkomster som inte uppstår ur frukterna av, eller medlen för, arbete. På engelska kallas det för "unearned income", en inkomst som fås när det saknas konkurrens. Dvs när det finns ett privilegie/monopol med i spelet.
De flesta av mänsklighetens stora filosofer har pratat om detta, de har försökt utbilda omgivningen om att det finns en tredje sorts inkomst som är "orättmätig".
Tyvärr har det hela oftast förenklats ner till ordet "ränta" utan att särskilja rättmätig (från arbete eller kapital) och orättmätig (från monopol/privilegie). Så de flesta har fått för sig att det handlar om alla sorters ränta. Jag vill härmed lägga fram min hypotes om att det är monopolränta de pratat om i alla tider:
De flesta av mänsklighetens stora filosofer har pratat om detta, de har försökt utbilda omgivningen om att det finns en tredje sorts inkomst som är "orättmätig".
Tyvärr har det hela oftast förenklats ner till ordet "ränta" utan att särskilja rättmätig (från arbete eller kapital) och orättmätig (från monopol/privilegie). Så de flesta har fått för sig att det handlar om alla sorters ränta. Jag vill härmed lägga fram min hypotes om att det är monopolränta de pratat om i alla tider:
1840-talet. "La propriété – c'est le vol!" ("Egendom är stöld!", Kanske bättre översatt med "Monopolränta är stöld!")
som blev grunden till Mutualismen.
وَأَحَلَّ اللّهُ الْبَيْعَ وَحَرَّمَ الرِّبَا ("Allah tillåter handel och har förbjudit monopolränta.")
Excessive interest. Usury
(Ränta som överstiger skäliga/normala driftskostnader för utlåningsverksamhet. "Övervinster från penningmonopolet")
som funnits i de flesta religioner.
Rent-seeking. An attempt to obtain economic rent by manipulating the social or political environment in which economic activities occur, rather than by creating new wealth
kommer från klassiska ekonomer som utvecklades till Georgismen med sin jordränteteori som senare generaliserades till rent-seeking i modern tid.
Tydligare exempel, Aristokrati
De som ägt våldsmonopolet i ett område har i alla tider tilldelat sina vänner privilegier så att vännerna kunde få inkomster utan arbete eller risk. Titlar som innebar andra lagar och rättigheter var mycket smidigt för att göra sig populär och behålla makten. Dessa titlar innebar i praktiken att ägaren kunde få monopolränta/övervinster genom sina privilegier. För att göra privilegiesystemet smidigt utformades det så att det kunde ärvas. Det var ju trots allt tidskrävande att genomföra adelsceremonier, så den aktiviteten outsourcades genom arvsrättigheten. Den som var innehavaren av titeln kunde överlåta monopolet/titeln till ett av sina barn, oftast sin förstfödda son.
Oftast handlade det om markägande. Att innehavaren av en titel fick äganderätten över ett stort område mark och fick rätten att samla in hyra (skatt) från bönderna. Men adelstitlar kunde handla om skattefrihet eller andra privilegier. Dessa rättigheter gav möjlighet att skaffa sig övervinster, inkomster över normal nivå på marknaden. Det var rent-seeking inbyggd i samhällsstrukturen.
Modernt exempel. Penningmonopolet
Vi har fortfarande kvar delar av aristokratin. Exempelvis säljs penningmonopolet ut till underpris. Privilegiet att få expandera penningmängden säljs ut till privata aktörer med en sk bankoktroj som upprättar fraktionella kapitalkrav. Privilegiet att få späda ut penningvärdet med mer kredit delas ut till privata banker nästan gratis i förhållande till de övervinster som kan göras med hjälp av privilegiet. Det är ofantliga summor monopolränta som privata banker kan tjäna genom att dolt beskatta alla som innehar valutan. "Beskattningen sker genom att penningvärdet urholkas".
Denna penningränta, monopolräntan för penningmonopolet, skulle egentligen ha blivit seigniorage in i statskassan. Men går idag istället ner i privata fickor som löjligt höga löner och bonusar.
Vi har fortfarande kvar delar av aristokratin. Exempelvis säljs penningmonopolet ut till underpris. Privilegiet att få expandera penningmängden säljs ut till privata aktörer med en sk bankoktroj som upprättar fraktionella kapitalkrav. Privilegiet att få späda ut penningvärdet med mer kredit delas ut till privata banker nästan gratis i förhållande till de övervinster som kan göras med hjälp av privilegiet. Det är ofantliga summor monopolränta som privata banker kan tjäna genom att dolt beskatta alla som innehar valutan. "Beskattningen sker genom att penningvärdet urholkas".
Denna penningränta, monopolräntan för penningmonopolet, skulle egentligen ha blivit seigniorage in i statskassan. Men går idag istället ner i privata fickor som löjligt höga löner och bonusar.
Så vad ska vi göra?
Vi kan börja med att låta folket få monopolräntan. Låta folket få del av överskottet i samhället. Det finns en hel rad med lösningar för att ge alla medborgare sin del av överflödet i samhället. Att samla in monopolräntan med avgifter eller auktioner är den lösning jag tror mest på.
Mutualismen har löst markfrågan genom att särskilja besittning (inkomster från arbete och kapital) från egendom (inkomster från monopol).
Edit: Mutualismen löser problemet med penningmonopolet genom att avskaffa penningmonopolet och ersätta det med mutualistiska banker som lånar ut krediter för självkostnadspris givet pantsatt egendom.
Georgismen har löst markfrågan genom att mark ska förfalla ekonomiskt. Att det ska kosta att äga mark så att sparande sker i annan form än som monopoliserande. Då sjunker nämligen priset på mark. Då finns det ingen möjlighet för privatpersoner att hyra ut marken till andra privatpersoner. När det inte är ekonomiskt att spara i markmonopol så sparas det i förbättringar på marken. Det byggs finare hus, natur restaureras och annan infrastruktur blir verktyget som möjliggör sparande av förmögenhet. Spekulationen upphör, spekulation är rent-seeking det också.
Sedan har vi individer såsom Silvio Gesell som löst penningmonopolet. Han föreslår att pengar ska "rosta", att det ska kosta att äga pengar. Då sjunker nämligen priset på pengar till noll när alla vill låna ut sina pengar. Räntan sjunker till noll eller blir till och med negativ. Det är ett sätt att eliminera möjligheten att skaffa sig monopolinkomster, då går det ej att låna ut pengar mot ränta.
Andra föreslår att penningmonopolet ska förstatligas. Då får endast samhällets bank skapa pengar. Då är det bara samhällets bank som får låna ut pengar till andra mot ränta. det är också en möjlig lösning för att styra monopolräntan till folket genom välfärd eller basinkomst.
Det är viktigt att inse att det finns många olika lösningar som fungerar minst lika bra. Så vi ska inte gräva ner oss i var sin ideologisk skyttegrav och försöka bekämpa de andra ideologierna. Det vi ska prata om är vilket slags samhälle vi vill ha. Vill vi ha ett samhälle där alla ska bidra så kan vi inte tillåta att vissa utövar rent-seeking.
Så vi måste börja prata om jordränta och penningränta. Vi måste prata om de olika sorters inkomster som finns. Försöka minska monopolinkomster som privatpersoner och privata företag skaffar sig.
De som äger monopol eller privilegier är dagens adel.