Bostadskrisen som politikerna står handfallna inför
Bostadsbristen i Sverige har aldrig varit större i modern tid. Det talas om en riktigt akut situation där unga helt enkelt inte har någon plats att bo, speciellt i de stora städerna där priset på land är mycket högt. Politikerna pratar om detta problem men tycks sakna riktigt verksamma lösningar.
Sanningen är den att problemet går mycket djupare än vad politikerna vill erkänna. Det handlar inte bara om problem i regelsystemen för bygglov, eller för krångliga regler vid andrahandsuthyrning.
Inte ens skattesubventionerad byggnation i större skala kan med säkerhet göra någonting åt det dyra boendet. Till att börja med riskerar det att bara lägga över notan på skattebetalarna, och därmed ändå de som ska bo i husen. På grund av bostadsmarknadens tröghet finns också en stor risk för att bidrag till byggande skapar större vinstmarginaler för byggherrar, samtidigt som det inte blir billigare för gemene man att köpa bostad eller hyra lägenhet.
Problemet är egentligen mycket enkelt. Det har helt enkelt blivit för dyrt med bostad och att många människor inte längre har råd, och politikerna vet inte vad de ska göra åt saken.
En införd landskatt skulle dock i ett slag gå till kärnan och råda bot på det här problemet. Skatt på land skulle innebära att land som ägs i spekulationssyfte skulle säljas av, och marknadspriserna på land skulle gå ner kraftigt. Samtidigt skulle de radikalt minskade inkomstskatterna göra det billigare både att bygga nytt och renovera (tänk RUT/ROT i kvadrat). Sammantaget skulle detta leda till att allt fler skulle ha råd med ett boende.
Så varför agerar inte våra politiker?
Du som läser det här kan hjälpa oss genom att ringa din företrädare och fråga varför en landskattereform inte genomförts än.
Sanningen är den att problemet går mycket djupare än vad politikerna vill erkänna. Det handlar inte bara om problem i regelsystemen för bygglov, eller för krångliga regler vid andrahandsuthyrning.
Inte ens skattesubventionerad byggnation i större skala kan med säkerhet göra någonting åt det dyra boendet. Till att börja med riskerar det att bara lägga över notan på skattebetalarna, och därmed ändå de som ska bo i husen. På grund av bostadsmarknadens tröghet finns också en stor risk för att bidrag till byggande skapar större vinstmarginaler för byggherrar, samtidigt som det inte blir billigare för gemene man att köpa bostad eller hyra lägenhet.
Problemet är egentligen mycket enkelt. Det har helt enkelt blivit för dyrt med bostad och att många människor inte längre har råd, och politikerna vet inte vad de ska göra åt saken.
En införd landskatt skulle dock i ett slag gå till kärnan och råda bot på det här problemet. Skatt på land skulle innebära att land som ägs i spekulationssyfte skulle säljas av, och marknadspriserna på land skulle gå ner kraftigt. Samtidigt skulle de radikalt minskade inkomstskatterna göra det billigare både att bygga nytt och renovera (tänk RUT/ROT i kvadrat). Sammantaget skulle detta leda till att allt fler skulle ha råd med ett boende.
Så varför agerar inte våra politiker?
Du som läser det här kan hjälpa oss genom att ringa din företrädare och fråga varför en landskattereform inte genomförts än.
Landskatten gör det billigare att bo på flera sätt
Landskatten är en skatt på land och naturresurser, så hur kan det göra det billigare att bo? Vid en första anblick kan det tyckas kontraintuitivt, men när man går igenom dess effekter blir det plötsligt logiskt. Här är hur landskatten kommer att påverka boendekostnader:
Dessutom kan man också gissa att ett landskattesystem skulle mildra bankernas vidlyftiga utlåning till bostadsköp vilket idag driver upp bostadspriserna. Tack vare dagens bostadsbrist tar människor allt större lån för att ha råd med en bostad. Det faktum att människor måste ha någonstans att bo gör att bankerna betraktar bostäder som en bra säkerhet för ett lån. Bostadspriserna trissas därmed upp. I ett system med landskatt blir en bostad inte en investering på samma sätt. Varje enskild bostad är kopplad till en månatlig landskatt och potentiella köpare har många andra hus att välja på. Man kan till och med förvänta sig att värdet på en bostad går ner i takt med att den slits och att dess konstruktion blir omodern, ungefär som det fungerar för bilar idag.
Så, kontentan är att dagens bostadsbrist antagligen kommer att försvinna om vi införde landskatt och samtidigt minskade skatten på arbete. Helt enkelt genom att angripa kärnan av problemet och göra det billigare att bo.
- Skatt på land driver ner tomtpriser. Idag står mycket mark oanvänd eftersom markägaren betraktar det mer lönsamt att vänta med att sälja tills tomtpriserna har gått upp. Om en tomt nära bebyggelse kostar tusenlappar varje månad i landskatt, så kommer tomter som inte används att säljas, vilket får markpriserna att rasa. Bara en tomt i ett attraktivt område kan idag kosta över miljonen, med landskatt skulle priserna pressas till en bråkdel av detta.
- Sänkt skatt på arbete gör det billigare att bygga. Tack vare landskatten blir det möjligt att sänka skatten på arbete. Moms, sociala avgifter och inkomstskatt kan minskas på ett drastiskt sätt. Detta innebär att priset på många tjänster och varor sjunker till en bråkdel av vad den är idag eftersom skatt på arbete idag tas ut i varje led i en produktionskedja. Såväl renovering som nybyggnation blir billigare.
- Skatt på land gör att det lönar sig att bygga på höjden. Eftersom landskatten får slås ut på antalet våningsplan, så blir det mer fördelaktigt att bygga på höjden. Det blir därmed möjligt att bygga riktigt billiga hyreslägenheter.
- Skatt på land gör att staden förtätas. Eftersom land nära kommunal service beskattas högre än land på landsbyggden, blir det lönsamt för bönder att flytta längre ut från statskärnorna där de kan använda stora landarealer till ett billigt pris. Tomter på bra pendlingsavstånd kommer att frigöras för bebyggelse. Ett minskat pendlingsavstånd kommer att förbättra människors boendekalkyl ytterligare. [OECD, sid 13]
- Skatt på land gör det billigt att bo i glesbygd. I ett system med landskatt blir det billigt att bo på landet eftersom markvärdet där är betydligt lägre, något som givetvis måste ställas mot de högre transportkostnaderna. På detta sätt kan man betrakta landskatt som ett stöd för glesbyggden.
Dessutom kan man också gissa att ett landskattesystem skulle mildra bankernas vidlyftiga utlåning till bostadsköp vilket idag driver upp bostadspriserna. Tack vare dagens bostadsbrist tar människor allt större lån för att ha råd med en bostad. Det faktum att människor måste ha någonstans att bo gör att bankerna betraktar bostäder som en bra säkerhet för ett lån. Bostadspriserna trissas därmed upp. I ett system med landskatt blir en bostad inte en investering på samma sätt. Varje enskild bostad är kopplad till en månatlig landskatt och potentiella köpare har många andra hus att välja på. Man kan till och med förvänta sig att värdet på en bostad går ner i takt med att den slits och att dess konstruktion blir omodern, ungefär som det fungerar för bilar idag.
Så, kontentan är att dagens bostadsbrist antagligen kommer att försvinna om vi införde landskatt och samtidigt minskade skatten på arbete. Helt enkelt genom att angripa kärnan av problemet och göra det billigare att bo.
Effektivare städer och stöd till glesbygden, samtidigt!
När man beskriver effekterna av landskatt kan de först upplevas motsägelsefulla. Delvis så verkar de för att effektivisera våra städer genom att minska pendlingsavstånd och förtäta. Samtidigt sänks skatten på landsbygden på ett sätt som motsvarar dagens stöd till glesbygden. Hur ska man tolka detta? Är landskatten en skatt som gynnar stad eller glesbygd?
Svaret är att landskatten i sig inte bestämmer var människor ska bo. Vad landskatten gör är att den sänker boendekostnader generellt, så att det blir ekonomiskt möjligt för flertalet att kunna välja helt fritt själva var de ska bo. Människor som vill bo nära sitt arbete kommer att ha råd att göra det. Människor som hellre vill bo i en lantlig miljö får råd att göra det.
Om politiker av miljöskäl vill styra städers förtätning på ett mer direkt sätt så sker det i så fall genom att lägga skatt på bensin, drivmedel och energi. Detta skulle kunna skapa en förtätningseffekt i den mån som livet på landet verkligen är energikrävande. Men skatten på mark i sig skapar ingen speciell fördel vare sig för stad eller glesbygd.
Svaret är att landskatten i sig inte bestämmer var människor ska bo. Vad landskatten gör är att den sänker boendekostnader generellt, så att det blir ekonomiskt möjligt för flertalet att kunna välja helt fritt själva var de ska bo. Människor som vill bo nära sitt arbete kommer att ha råd att göra det. Människor som hellre vill bo i en lantlig miljö får råd att göra det.
Om politiker av miljöskäl vill styra städers förtätning på ett mer direkt sätt så sker det i så fall genom att lägga skatt på bensin, drivmedel och energi. Detta skulle kunna skapa en förtätningseffekt i den mån som livet på landet verkligen är energikrävande. Men skatten på mark i sig skapar ingen speciell fördel vare sig för stad eller glesbygd.
Vad kan vi lära oss av världens mest tätbefolkade stad?
Hong Kong är världens mest tätbefolkade stad. Så att bostadsbristen där varit hög genom tiderna, är knappast något att bli förvånad över. Kineser brukar säga att livet för en Hong-Kong bo handlar om att arbeta ihop pengar som räcker till en bostad. Men samtidigt säger man också att nöden är uppfinningens moder, och under extrema förhållanden duger bara de bästa lösningarna.
För Hong-Kongs statsskick blev det nödvändigt att tänka ut en skattepolitik som skulle göra det möjligt för de flesta i staden att hitta ett boende till ett rimligt pris. Lösningen var att införa landhyror som betalas av fastighetsägare. Idag tar Hong-Kong in runt 40% av stadens skatteintäkter genom landskatt. Det är fortfarande en trång stad med många innevånare, men tack vare landskatten är det åtminstone möjligt för flertalet att få en bostad.
Sverige är ett mycket glesbefolkat land med stora landytor. Men paradoxalt nog tycks vi ha samma problem som det trånga Hong-Kong. Vi har låtit privata markägare tränga undan det stora flertalet, tills de knappt längre har någonstans att bo. Med samma effektiva skattepolitik som i Hong-Kong skulle bostadssituationen i Sverige kunna bli fantastiskt bra. Vi har ett stort land, låt det komma till full nytta!
För Hong-Kongs statsskick blev det nödvändigt att tänka ut en skattepolitik som skulle göra det möjligt för de flesta i staden att hitta ett boende till ett rimligt pris. Lösningen var att införa landhyror som betalas av fastighetsägare. Idag tar Hong-Kong in runt 40% av stadens skatteintäkter genom landskatt. Det är fortfarande en trång stad med många innevånare, men tack vare landskatten är det åtminstone möjligt för flertalet att få en bostad.
Sverige är ett mycket glesbefolkat land med stora landytor. Men paradoxalt nog tycks vi ha samma problem som det trånga Hong-Kong. Vi har låtit privata markägare tränga undan det stora flertalet, tills de knappt längre har någonstans att bo. Med samma effektiva skattepolitik som i Hong-Kong skulle bostadssituationen i Sverige kunna bli fantastiskt bra. Vi har ett stort land, låt det komma till full nytta!