Utarmad naturVill vi få öknarna att blomstra? Vill vi ha kvar Sveriges öppna landskap? Vill vi skapa gröna oaser inuti våra städer? (Dvs dela på jorden vi har tillgång till) Tekniken finns redan, men för att återta ofruktsam natur och göra den grön igen krävs rätt sorts skattepolitik. En skattepolitik som gör det gynnsamt att ta sig an utmaningar som dessa, och som uppskattar det mervärde som kommer samhället till godo i form av ökad livsmedelsproduktion, konsumentkostnader och en hållbar framtid till våra barn.
Eftersom en inkomstskatt inte tar hänsyn till vilken mark som egentligen användes för att uppbringa en inkomst blir det i dagens samhälle mycket svårt för ägare av andra klassens jord att konkurrera prismässigt med de som besitter de bördigaste jordarna. Av det skälet ser vi på många håll i världen en tendens att endast de bästa jordar används, för att sedan utarmas och lämnas åt sitt öde. Detta samtidigt som vi ser bra jordbruksmark förfalla och växa igen. Inkomstskatt stimulerar på så sätt fram kortsiktigt tänkande och en rovdrift på vår bästa natur istället för hållbart bruk och vård av all natur. Den totala mängden matjord på vår planet sjunker ständigt, och vi blir allt mer beroende av konstgödsel som framställs av fosfor. En dag kommer våra tillgångar på fosfor att ta slut, och vi kommer att tvingas att utveckla ett hållbart samhälle som bättre tar tillvara på de näringsämnen som finns i naturen. Vi kan lika gärna påbörja detta tunga och tidskrävande jordförbättringsarbete redan idag så att all vår jord är av bästa kvalité när fosforgruvorna stänger. På marginalmarker behöver vi specifikt binda upp mer kol i våra odlingsjordar, både i syfte att skapa matjordar och minska växthuseffekten (se här och här). Med landskatt blir det ekonomiskt lönsamt att bruka mindre bördig jord. Men även vertikal odling i städer blir lönsamt eftersom landskatt inne i städer, där markvärdet är högt, tvingar markägare att använda marken mycket effektivt, det leder till förtätade städer och minskade pendlingsavstånd. Förorterna återgår till jordbruket och vår konflikt mellan energiproduktion och matproduktion upphör att vara ett problem. Samtidigt blir tillräckligt krävande odling på marginalmark i praktiken skattebefriad, och de som är riktigt markeffektiva där markvärdet är som lägst kommer kunna tjäna mycket pengar. Investeringar kommer äntligen flöda till våra igenväxande åkrar och ängar (respektive öknar och andra svårbrukade områden i andra länder). Med landskatt kommer vi kunna investera fram jordförbättring inför den omställning dyrare olja innebär. |
|
Svenska skogen ur ett globalt perspektiv
Det är vårt ekonomiska system som förändrar vår natur. Att vi exempelvis belastar vårt skogskapital så hårt som vi gör idag är ett resultat av de goda vinstmöjligheterna våra bördiga jordar erbjuder i relation till omvärldens mark. Vårt överbrukande av vår skog leder med tiden tyvärr till att skogen får skador som inte kan läkas. Vi lever trots allt i en ändlig värld med känsliga ekosystem som inte kan ge en exponentiellt växande avkastning i takt med finansvärldens förväntningar. Samtidigt leder vår rovdrift på våra egna skogar till att det ekonomiskt blir svårare att odla skog på jordklotets marginalmarker. Vi kan helt enkelt producera skogsprodukter "för billigt" hos oss för att det ska löna sig att plantera skog i andra länder, länder där det verkligen skulle behövas mer skog. Vi dödar omvärldens ekonomiska möjligheter att starta upp eget skogsbruk genom våra billiga skogsprodukter. Vår rovdrift som skadar vår skog leder alltså samtidigt till ökenspridning i andra länder! Landskatt är det bästa vi i Sverige kan göra för vår omvärlds möjlighet att rädda sin natur.
Landskatt måste införas för skogsmark för att dämpa spekulationen i våra bördiga skogar. Då ändras förutsättningarna för marginalmarker i Sverige och andra länder. Överexploateringen i Svenska skogar beskattas därmed bort med landskatten, och vi får lättare att rädda skog inom våra gränser samtidigt som vi stimulerar till investering i skogsplantering utomlands. Win-Win Och än en gång, det är riskfria och arbetsfria inkomster vi beskattar! Inkomster som uppstår pga att omvärlden har det svårare än vi. |
Skydda skogen!
Savory Institute (Skydda öppna landskap!) Idag är 4 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige formellt skyddad undan exploatering, men borträknat den fjällnära skogen är det bara 1,6 procent. Vi har nått ett gräns. Tyvärr kan ingen aktivism rädda all skog. Aktivismen behöver växla fokus så att den istället handlar om att ändra skattesystemet i hela världen. Om vi fortsätter skapa samma ekonomiska incitament som idag så kommer markpriserna i våra skogar skjuta i höjden. Fortsätter vi göra det gratis att vanvårda skogen genom kortsiktig rovdrift, läs kalhyggen, så kommer vi förstöra vår natur (och omvärldens) i en och samma handling. |
Utarmade människor
Jordräntan leder till att det ofta lönar sig bättre att arbeta för en markägare än att bruka marginalmark. Det lönar sig mer att arbeta för en markägare än att restaurera dålig mark såsom åkrar, ängar och öknar. I Sverige kallas det igenväxning, och i varmare klimat för ökenspridning. Men det är i grunden ett ekonomiskt fenomen, ett resultat av jordräntans existens och vårt skattesystem.
Det är alltså en slags frivillig marknadsfeodalism som pågår i världen. Genom tiderna har det genomförts en rad stora jordreformer för att rätta till detta orättvisa förhållande som återuppstår gång på gång. Men eftersom orsaken till orättvisan inte adresseras kontinuerligt så återuppstår samma kris med jämna mellanrum. Vi börjar för övrigt närma oss en sådan tid som kräver jordreform nu. Därför brukar man säga att det alltid behövs en jordreform för att få ekonomin i ett samhälle på fötter igen. Det handlar om att skapa bättre konkurrens genom att alla ska få tillgång till lika bra jord så att de kan konkurrera på samma villkor på marknaden. Georgism kan ur denna synvinkel ses som en kontinuerlig jordreform som måste införas eftersom vi skapar ett större och större tryck på naturen och dess naturresurser. Exploaterar mer och sämre jord varje dag, sämre jord som sänker lönerna i samhället. Detta på global skala. Det är vad globaliseringen leder till. |
I grafen ser vi att löner och kapitalvinster sänks och att jordräntan stiger. Helt enligt teorin. Arbete blir mindre och mindre lönsamt samtidigt som spekulation blir mer och mer lönsamt. I takt med att bästa marken blir relativt bördigare mot den sämsta marken, delvis genom teknikutveckling, så ökar monopolräntan för mark. Så vi måste snart erkänna att det faktiskt behövs ett system på plats för att en dags arbete på sin mark ska ge samma lön som en dags arbete på någon annan bit mark, oavsett om den är inne i en växande stad, ute i en krympande landsbygd eller i den kargaste av öknar. X timmars arbete ska vara lika mycket värt för alla.
Vi vill inte ha ett samhälle där markägare kan leva på att äga mark de inte själva brukar. Det måste skapas starkare koppling mellan ägande av mark och brukande av mark. Och ägandet får inte heller ske via proxy (som idag genom banklån för markköp). Så fort ett lån har tagits för ett markköp så finns det en avlägsen ägare till marken via låneavtalet.
I grafen kan ni också se varför inkomstskatten inte längre räcker till för att finansiera välfärden. Ni kan se anledningen till varför vi har så höga skatter på arbete och varför dessa inte ens räcker. Lönerna minskar i relation till jordränteinkomster. Det vi primärt beskattar krymper, detta sker i hela världen.
Vi vill inte ha ett samhälle där markägare kan leva på att äga mark de inte själva brukar. Det måste skapas starkare koppling mellan ägande av mark och brukande av mark. Och ägandet får inte heller ske via proxy (som idag genom banklån för markköp). Så fort ett lån har tagits för ett markköp så finns det en avlägsen ägare till marken via låneavtalet.
I grafen kan ni också se varför inkomstskatten inte längre räcker till för att finansiera välfärden. Ni kan se anledningen till varför vi har så höga skatter på arbete och varför dessa inte ens räcker. Lönerna minskar i relation till jordränteinkomster. Det vi primärt beskattar krymper, detta sker i hela världen.
Externaliteter
De flesta vet vid det här laget vad en negativ externalitet är. Vet att De som smutsar ner, eller på annat sätt förstör för andra, ska betala för uppstädningen och reparationer genom pigouvianska skatter, exempelvis miljöskatter.
Så med detta i baktanke måste ju positiva externaliteter vara något bra? Men så är det inte heller. En positiv externalitet betyder att någon arbetare inte fått betalt för det arbete som gynnar omgivningen. Exempelvis att de som brukar marginalmark, de som förbättrar jord, inte får betalt för det. Eller att de som städar upp olja på stränder under oljeolyckor inte får betalt av oljebolagen för sitt arbete att rädda naturen. Negativa externaliteter balanseras med pigouvianska skatter. Positiva externaliteter balanseras med landskatter. |