Geolibertarianismen - en förening av frihetlighet och välfärd.
Det du själv skapar tillhör bara dig.Georgismen frigör individen men avgiftsbelägger privata monopol:
|
Planeten jordens gåvor tillhör oss alla. |
Det geolibertarianska systemet med landskatt och basinkomst.
Ett frihetligt samhälle utan fattigdom
Föreställ dig en värld där alla har en grundläggande inkomst att leva på - en basinkomst du får utdelad varje månad bara för att du accepteras som en del av landet du lever i och av. När du arbetar betalar du inga skatter. Du behöver faktiskt inte redovisa någonting för skatteverket alls. Företagande är mycket enkelt i ditt samhälle. Du uppmuntras via detta varje dag att göra nytta och bidra till samhällsutvecklingen. Via basinkomsten sänks riskerna för att starta affärsverksamheter. Inga starta eget bidrag blir nödvändiga för att du ska klara dig under den första tiden som företagare. Inga löntagare behöver heller stå ut med inhumana arbetsvillkor eller miljöskadlig verksamhet eftersom de alltid har basinkomsten att falla tillbaka på.
I detta samhällssystem fungerar det så att om du äger mark eller vattenyta betalar du en markvärdesavgift månatligen till samhället. Detta oavsett om du tjänar pengar på marken eller inte. Äger du en gruva, vattenkraftverk, fiskevatten eller liknande betalar du en naturresursexploateringsavgift. Det gör du därför att du förstår att du är priveligerad att äga egna naturresurser. Om du bara höll dem för dig själv skulle andra människor få svårare att överleva. Vi har bara en jord och den är numera helt inmutad. Det finns inget "amerika" att emigrera till för de fattiga längre. Du förstår därmed att det är din moraliska skyldighet att dela med dig av jordens gåvor till dina medmänniskor. Belöningen får du varje dag genom bevittnandet av ett frodande samhälle där alla människor har husrum och mat för dagen. Fattigdom existerar inte och finns det inkomstskillnader beror de på att de människor som har mycket pengar bidrar med viktiga varor eller tjänster som många människor i samhället behöver och är beredda att betala för.
I detta samhälle minskas arbetstiden för gemene man hela tiden. Det beror på den tekniska utvecklingen där människor ersätts i fabrikerna av robotar och maskiner. Alla gläds åt denna utveckling. För samhällsutvecklingen som detta medför gör att markvärdena i landet går upp. Markvärden utgör nämligen alltid nettoöverskottet (eller underskottet) på ett samhälles ekonomiska utvecklingsstatus. Eftersom staten i detta samhälle, vid sidan om grundläggande samhällsfunktioner som rättsväsende, försvar och polismyndighet, har som primäruppgift att fördela värdet av landets naturresurser monetärt så kommer samtliga medborgares basinkomster att öka... tack vare robotarna och maskinerna. Fler kan sluta arbeta och ingen behöver bry sig om arbetslöshetsstatistiken så länge alla i samhället har husrum och mat för dagen. Skulle befolkningen öka i obalans till naturresursernas ekonomiska bärkraft sjunker dock basinkomsten vilket ökar arbetsbehovet i samhället. Ju färre människor och ju effektivare samhällssystem som genererar positiv samhällsutveckling, desto högre basinkomst till alla och envar.
Effektiva städer
I det här samhället har människorna börjat utnyttja sin mark på ett väldigt effektivt och skonsamt sätt. Många väljer att bosätta sig i städer, ekonomiska centrum, för att de vill bo "där det händer saker" med tillgång till hög samhällsservice och en del vill göra karriär och tjäna mycket pengar. I städerna är markvärdena därför höga. Det betyder att markägarna måste få in ganska mycket pengar för att betala markvärdesavgiften. Således bygger de lite högre hus med många hyreslägenheter så att fler får plats på en mindre markyta. För att ytterligare sänka kostnader för energi och transport anlägger de solceller och vindkraftverk på tak och husfasader. Likväl byggs vertikala odlingar inne i husen och taken används som trädgårdar och vid behov/egen önskan för viss självhushållning.
De flesta inne i städerna använder kollektivtrafik. Tunnelbanan är gratis för alla eftersom den bekostas via markvärdesavgiften av markägarna i staden. När den byggdes höjdes markpriserna runt om vilket gjorde att statens investering snart var återbetald via högre statsintäkter. All nödvändig infrastruktur i det här samhället "betalar sig själv" så länge det finns en realekonomisk nytta med den. Annars flyttar folk från platsen och återkommer först när investeringen visar sig användbar... eller så rivs den. Det är korta färdavstånd till allting via kollektivtrafik eller gång/cykel. De utglesade städerna som existerade under det forna inkomstskattesystemet är ett minne blott. Det är otroligt ineffektivt och slösande med långa vägar som kräver en hel flotta med energislukande bilar till stora köpcentrum eller förorter. Ingen vill se en återgång till det systemet. De flesta är mycket nöjda med att ha tillgång till det de behöver för uppehället nära inpå - lokalt producerat eller levererat via globala fria handelsavtal.
Mer vild natur och ett hållbart nyttjande av naturresurser
Utanför städerna är markvärdena låga. Det innebär att de som älskar landsbygd och natur kan bo riktigt billigt. I det kalla och karga norrlands inland är många människor i det närmaste helt skattebefriade eftersom markvärdena är så låga. Bönderna tjänar bra på sitt inkomstskattebefriade jordbruk och förser städerna med det mesta som behövs. Många väljer att bruka jorden nuförtiden eftersom arrendekostnaderna betalas primärt till staten (till samhällsservice/basinkomst) istället för till godsherrar eller till banker i form av låneränta. De stora godsherrarna som levde på andras beroende till deras mark försvann efter några decennier när inkomstskatteparadigmet avskaffades och ersattes av landskatt. Det blev ju omgående olönsamt att arrendera ut privatägd mark utan att bruka den själv. Men en del privata storägare av mark finns kvar - de som lyckats skapa god avkastning via effektiviseringsåtgärder med ny teknik och nya odlingsmetoder.
Bankernas vinster från landegendomar har också sjunkit markant. För när markspekulationen upphörde sjönk priset på all mark i landet till korrekta marknadsnivåer. Därmed blev jordbruksmark billig, lån kunde amorteras av snabbare och fler kunde uppfylla drömmen om livet på landet med djur och växtodling. De flesta tycker dessutom det är bättre att fler delar på jorden än att bara några få ur en elit ska äga den och ta arrendet till sig själva. De flesta är medvetna om att detta feodala system aldrig har gynnat flertalet av jordens människor.
Det monolitiska oljebaserade stordriftsjordbruket har successivt blivit marknadsekonomiskt olönsamt för de flesta. Numer är bönderna vanligen mer polykulturellt inriktade med många olika inkomstkällor från gården. Detta är viktigt eftersom landskatten är beständig och därmed måste även inkomsterna vara beständiga. Marken måste kunna generera avkastning återkommande varje år för att ge pengar till den månatliga landskatten. Förtroendet mellan bönder och konsumenter har ökat sedan staten lyfte bort de flesta onödiga regleringar som motverkade småskalighet på landsbygden. Kalhyggeskogsbruket är ersatt med ett kontinuitetsjordbruk där små mängder skog avverkas kontinuerligt för att ge vinst och underlag för landskatten. När landsbygdens kulturlandskap blir mer varierat så får naturlivet också ökat utrymme att existera där.
Naturresursmässig hushållning och hållbarhet är grundpelare i det geolibertarianska samhället. En förstörd mark är värdelös för en köpare så den som förstör marken blir kvar med den, och därmed den ofrånkomliga landskatten, kanske för resten av sitt liv. Det gäller självfallet även sjöarnas, kustens och havens yrkesfiskare som också betalar landskatt. Fiskar de sönder sin inkomstbas kommer de att få betala landskatt för ett dött vatten. Förvisso låg... men vad har de vunnit? Nej, detta är det ingen som riskerar och därför är samhället helt inriktat på att ta hand om sina gemensamma naturresurser på ett långsiktigt hållbart sätt. Det skapas även ett socialt tryck att värna de gemensamma naturresurserna. Alla i samhället lyfter ju basinkomst via landskatten och vill att även deras barn ska kunna leva på detta vis i kommande generationer. Devisen "vi äger inte jorden, vi lånar den från våra barn" blir inte bara ett talspråk utan ett rättesnöre för hela samhället. En del samhällen har valt att införa dryga miljöskatter för att ytterligare poängtera detta. Miljöskadeförsäkringar är också viktiga. Den som förstör, den betalar är en gemensam linje alla ställer upp på.
Naturlivet har efter den geolibertarianska mark- och välfärdsreformen fått omfattande helt vilda områden att vistas på. Människorna behöver ju allt mindre markyta och naturresurser för sina samhällen och därför begränsas deras utbredning. Vilda markytor beskattas heller inte. Ingen vill därför exploatera vild natur i onödan eftersom de då får landskatten på köpet. Därför håller sig människorna tillsammans i effektivt strukturerade byar på landsbygden eller i städerna. Enorma landytor med grässlätter för stora hjordar av gräsätare, utbredda skogsområden, artrika våtmarker och andra viktiga biotoper är nu återigen en självklar del av landet. Naturintresserade människor tar nu på ett enkelt sätt del av naturen i verkligheten - bortom naturdokumentärer på tv. Naturens och människans samhällen lever nu i god harmoni med varandra.
En rättvis marknadsplattform
I landskattereformen ingår även upprättande av en mer rättvis handelsplattform för landets medborgare och företag. Alla ekonomiska marknadsprivilegier som skapar snedvridningar avgiftsbeläggs på samma sätt som ägande och exploatering av naturresurser. Det kan handla om patent som håller priser uppe på ett artificiellt sätt och hindrar människor från att ta del av nya uppfinningar (ofta grundlagda via samhälleliga gemensamhetslösningar för utbildning och forskning) eller sätter dem i beroendeställning till privata marknadsmonopol. Att dela saker med varandra har alltid varit människosamhällenas sätt att utvecklas och sprida välstånd. Innehav av copyrights är därmed även det avgiftsbelagt. Alternativet är att frivilligt avstå från innehavet av ett patent eller en copyright helt och hållet.
Innan geolibertarianismen infördes var det bankerna som hade monopol på att skapa den huvudsakliga delen av samhällets pengar... uppbackat av en mer eller mindre godtyckligt styrd centralbank. Vid behov stöttades även bankerna av inkomstskattepengar om systemproblematik uppstod. Ett sådant privilegium som sätter samhällets individer i orättmätig beroendeställning till ett marknadsmonopol kan självfallet inte accepteras. Istället använder samhället nu en kombination av lösningar som tillsammans skapar systemmässig resilliens. En offentlig kreditallmänning där ränteintäkter/avgifter går till offentlighetens finansierande kompletteras med fria marknadsmässiga eller civilsamhälleliga valutasystem. Detta tillsammans med markvärdesavgiften som avskaffat markspekulationen gör att fastighetsbubblor som grundläggande orsak till finanskriser är ett minne blott. Faktum är att penningsystemet under det geolibertarianska samhällssystemet hållit sig väldigt stabilt. Risk för ekonomisk samhällskollaps till följd av deflationskris existerar inte, och blir ett penningsystem inflaterat övergår marknaden till stabilare alternativ. Det ska alltid finnas livbåtar på, och en konvoj av andra skepp runt, ett eventuellt "Titanic" så att katastrofer inte behöver inträffa.
Föreställ dig en värld där alla har en grundläggande inkomst att leva på - en basinkomst du får utdelad varje månad bara för att du accepteras som en del av landet du lever i och av. När du arbetar betalar du inga skatter. Du behöver faktiskt inte redovisa någonting för skatteverket alls. Företagande är mycket enkelt i ditt samhälle. Du uppmuntras via detta varje dag att göra nytta och bidra till samhällsutvecklingen. Via basinkomsten sänks riskerna för att starta affärsverksamheter. Inga starta eget bidrag blir nödvändiga för att du ska klara dig under den första tiden som företagare. Inga löntagare behöver heller stå ut med inhumana arbetsvillkor eller miljöskadlig verksamhet eftersom de alltid har basinkomsten att falla tillbaka på.
I detta samhällssystem fungerar det så att om du äger mark eller vattenyta betalar du en markvärdesavgift månatligen till samhället. Detta oavsett om du tjänar pengar på marken eller inte. Äger du en gruva, vattenkraftverk, fiskevatten eller liknande betalar du en naturresursexploateringsavgift. Det gör du därför att du förstår att du är priveligerad att äga egna naturresurser. Om du bara höll dem för dig själv skulle andra människor få svårare att överleva. Vi har bara en jord och den är numera helt inmutad. Det finns inget "amerika" att emigrera till för de fattiga längre. Du förstår därmed att det är din moraliska skyldighet att dela med dig av jordens gåvor till dina medmänniskor. Belöningen får du varje dag genom bevittnandet av ett frodande samhälle där alla människor har husrum och mat för dagen. Fattigdom existerar inte och finns det inkomstskillnader beror de på att de människor som har mycket pengar bidrar med viktiga varor eller tjänster som många människor i samhället behöver och är beredda att betala för.
I detta samhälle minskas arbetstiden för gemene man hela tiden. Det beror på den tekniska utvecklingen där människor ersätts i fabrikerna av robotar och maskiner. Alla gläds åt denna utveckling. För samhällsutvecklingen som detta medför gör att markvärdena i landet går upp. Markvärden utgör nämligen alltid nettoöverskottet (eller underskottet) på ett samhälles ekonomiska utvecklingsstatus. Eftersom staten i detta samhälle, vid sidan om grundläggande samhällsfunktioner som rättsväsende, försvar och polismyndighet, har som primäruppgift att fördela värdet av landets naturresurser monetärt så kommer samtliga medborgares basinkomster att öka... tack vare robotarna och maskinerna. Fler kan sluta arbeta och ingen behöver bry sig om arbetslöshetsstatistiken så länge alla i samhället har husrum och mat för dagen. Skulle befolkningen öka i obalans till naturresursernas ekonomiska bärkraft sjunker dock basinkomsten vilket ökar arbetsbehovet i samhället. Ju färre människor och ju effektivare samhällssystem som genererar positiv samhällsutveckling, desto högre basinkomst till alla och envar.
Effektiva städer
I det här samhället har människorna börjat utnyttja sin mark på ett väldigt effektivt och skonsamt sätt. Många väljer att bosätta sig i städer, ekonomiska centrum, för att de vill bo "där det händer saker" med tillgång till hög samhällsservice och en del vill göra karriär och tjäna mycket pengar. I städerna är markvärdena därför höga. Det betyder att markägarna måste få in ganska mycket pengar för att betala markvärdesavgiften. Således bygger de lite högre hus med många hyreslägenheter så att fler får plats på en mindre markyta. För att ytterligare sänka kostnader för energi och transport anlägger de solceller och vindkraftverk på tak och husfasader. Likväl byggs vertikala odlingar inne i husen och taken används som trädgårdar och vid behov/egen önskan för viss självhushållning.
De flesta inne i städerna använder kollektivtrafik. Tunnelbanan är gratis för alla eftersom den bekostas via markvärdesavgiften av markägarna i staden. När den byggdes höjdes markpriserna runt om vilket gjorde att statens investering snart var återbetald via högre statsintäkter. All nödvändig infrastruktur i det här samhället "betalar sig själv" så länge det finns en realekonomisk nytta med den. Annars flyttar folk från platsen och återkommer först när investeringen visar sig användbar... eller så rivs den. Det är korta färdavstånd till allting via kollektivtrafik eller gång/cykel. De utglesade städerna som existerade under det forna inkomstskattesystemet är ett minne blott. Det är otroligt ineffektivt och slösande med långa vägar som kräver en hel flotta med energislukande bilar till stora köpcentrum eller förorter. Ingen vill se en återgång till det systemet. De flesta är mycket nöjda med att ha tillgång till det de behöver för uppehället nära inpå - lokalt producerat eller levererat via globala fria handelsavtal.
Mer vild natur och ett hållbart nyttjande av naturresurser
Utanför städerna är markvärdena låga. Det innebär att de som älskar landsbygd och natur kan bo riktigt billigt. I det kalla och karga norrlands inland är många människor i det närmaste helt skattebefriade eftersom markvärdena är så låga. Bönderna tjänar bra på sitt inkomstskattebefriade jordbruk och förser städerna med det mesta som behövs. Många väljer att bruka jorden nuförtiden eftersom arrendekostnaderna betalas primärt till staten (till samhällsservice/basinkomst) istället för till godsherrar eller till banker i form av låneränta. De stora godsherrarna som levde på andras beroende till deras mark försvann efter några decennier när inkomstskatteparadigmet avskaffades och ersattes av landskatt. Det blev ju omgående olönsamt att arrendera ut privatägd mark utan att bruka den själv. Men en del privata storägare av mark finns kvar - de som lyckats skapa god avkastning via effektiviseringsåtgärder med ny teknik och nya odlingsmetoder.
Bankernas vinster från landegendomar har också sjunkit markant. För när markspekulationen upphörde sjönk priset på all mark i landet till korrekta marknadsnivåer. Därmed blev jordbruksmark billig, lån kunde amorteras av snabbare och fler kunde uppfylla drömmen om livet på landet med djur och växtodling. De flesta tycker dessutom det är bättre att fler delar på jorden än att bara några få ur en elit ska äga den och ta arrendet till sig själva. De flesta är medvetna om att detta feodala system aldrig har gynnat flertalet av jordens människor.
Det monolitiska oljebaserade stordriftsjordbruket har successivt blivit marknadsekonomiskt olönsamt för de flesta. Numer är bönderna vanligen mer polykulturellt inriktade med många olika inkomstkällor från gården. Detta är viktigt eftersom landskatten är beständig och därmed måste även inkomsterna vara beständiga. Marken måste kunna generera avkastning återkommande varje år för att ge pengar till den månatliga landskatten. Förtroendet mellan bönder och konsumenter har ökat sedan staten lyfte bort de flesta onödiga regleringar som motverkade småskalighet på landsbygden. Kalhyggeskogsbruket är ersatt med ett kontinuitetsjordbruk där små mängder skog avverkas kontinuerligt för att ge vinst och underlag för landskatten. När landsbygdens kulturlandskap blir mer varierat så får naturlivet också ökat utrymme att existera där.
Naturresursmässig hushållning och hållbarhet är grundpelare i det geolibertarianska samhället. En förstörd mark är värdelös för en köpare så den som förstör marken blir kvar med den, och därmed den ofrånkomliga landskatten, kanske för resten av sitt liv. Det gäller självfallet även sjöarnas, kustens och havens yrkesfiskare som också betalar landskatt. Fiskar de sönder sin inkomstbas kommer de att få betala landskatt för ett dött vatten. Förvisso låg... men vad har de vunnit? Nej, detta är det ingen som riskerar och därför är samhället helt inriktat på att ta hand om sina gemensamma naturresurser på ett långsiktigt hållbart sätt. Det skapas även ett socialt tryck att värna de gemensamma naturresurserna. Alla i samhället lyfter ju basinkomst via landskatten och vill att även deras barn ska kunna leva på detta vis i kommande generationer. Devisen "vi äger inte jorden, vi lånar den från våra barn" blir inte bara ett talspråk utan ett rättesnöre för hela samhället. En del samhällen har valt att införa dryga miljöskatter för att ytterligare poängtera detta. Miljöskadeförsäkringar är också viktiga. Den som förstör, den betalar är en gemensam linje alla ställer upp på.
Naturlivet har efter den geolibertarianska mark- och välfärdsreformen fått omfattande helt vilda områden att vistas på. Människorna behöver ju allt mindre markyta och naturresurser för sina samhällen och därför begränsas deras utbredning. Vilda markytor beskattas heller inte. Ingen vill därför exploatera vild natur i onödan eftersom de då får landskatten på köpet. Därför håller sig människorna tillsammans i effektivt strukturerade byar på landsbygden eller i städerna. Enorma landytor med grässlätter för stora hjordar av gräsätare, utbredda skogsområden, artrika våtmarker och andra viktiga biotoper är nu återigen en självklar del av landet. Naturintresserade människor tar nu på ett enkelt sätt del av naturen i verkligheten - bortom naturdokumentärer på tv. Naturens och människans samhällen lever nu i god harmoni med varandra.
En rättvis marknadsplattform
I landskattereformen ingår även upprättande av en mer rättvis handelsplattform för landets medborgare och företag. Alla ekonomiska marknadsprivilegier som skapar snedvridningar avgiftsbeläggs på samma sätt som ägande och exploatering av naturresurser. Det kan handla om patent som håller priser uppe på ett artificiellt sätt och hindrar människor från att ta del av nya uppfinningar (ofta grundlagda via samhälleliga gemensamhetslösningar för utbildning och forskning) eller sätter dem i beroendeställning till privata marknadsmonopol. Att dela saker med varandra har alltid varit människosamhällenas sätt att utvecklas och sprida välstånd. Innehav av copyrights är därmed även det avgiftsbelagt. Alternativet är att frivilligt avstå från innehavet av ett patent eller en copyright helt och hållet.
Innan geolibertarianismen infördes var det bankerna som hade monopol på att skapa den huvudsakliga delen av samhällets pengar... uppbackat av en mer eller mindre godtyckligt styrd centralbank. Vid behov stöttades även bankerna av inkomstskattepengar om systemproblematik uppstod. Ett sådant privilegium som sätter samhällets individer i orättmätig beroendeställning till ett marknadsmonopol kan självfallet inte accepteras. Istället använder samhället nu en kombination av lösningar som tillsammans skapar systemmässig resilliens. En offentlig kreditallmänning där ränteintäkter/avgifter går till offentlighetens finansierande kompletteras med fria marknadsmässiga eller civilsamhälleliga valutasystem. Detta tillsammans med markvärdesavgiften som avskaffat markspekulationen gör att fastighetsbubblor som grundläggande orsak till finanskriser är ett minne blott. Faktum är att penningsystemet under det geolibertarianska samhällssystemet hållit sig väldigt stabilt. Risk för ekonomisk samhällskollaps till följd av deflationskris existerar inte, och blir ett penningsystem inflaterat övergår marknaden till stabilare alternativ. Det ska alltid finnas livbåtar på, och en konvoj av andra skepp runt, ett eventuellt "Titanic" så att katastrofer inte behöver inträffa.
Vågar du tro att det är möjligt?
Vackra geoliberala Hong Kong.
Utifrån dagens verklighet är ovanstående naturligtvis en utopi. Men för liberaler/libertarianer är det inte svårt att definiera de steg som behöver tas för att närma sig en sådan här utveckling. Flera länder har idag delar av det geolibertarianska samhället implementerat. Hong Kong får in cirka 40% av sina offentliga intäkter från markleasing vilket motsvarar en markvärdesavgift. Markvärdesavgiften (Land Value Tax) finns även i Estland, Harrisburg och andra ställen.
Höga skatter på naturresursexploatering kan vi finna i bland annat Norge, Australien och Alaska. Norge använder sina oljepengar för att finansiera sin välfärdsstat. Alaska går på den geolibertarianska linjen och genomför varje år allmänna utdelningar från sin oljefond till sina innevånare - som en grundläggande rättighet förenat med medborgarskapet.
Alternativa penningsystemiska lösningar finns också lite varstans. North Dakota i USA har en offentligt ägd bank som använder skattemedel som bas för sin kreditgivning - 10 dollar i skattemedel kan därmed omvandlas till ca 100 dollar i utlåning (via systemet med fractional reserve banking) till lokala företag. Penningbrist uppstår därmed inte så enkelt på lokalmarknaden. North Dakota hade 2010 4% arbetslöshet och ett historiskt budgetöverskott. Den lilla delstaten gick därmed helt opåverkad ur finanskrisen från 2008. Fler alternativa penningsystem kan hittas i Schweiz och Argentina. I det förstnämnda landet finns det ömsesidiga kreditsystemet "WIR" som under den stora depressionen hade ca 80% av landets företag som medlemmar. Det är fortsatt populärt hos de schweiziska små och medelstora företagen ännu idag. I Argentina uppgick ca 15% av medellönen i lokala valutor (Creditos) under finanskrisen 2001-2002. När de statliga pengarna försvann så användes alltså komplement skapade av marknad och civilsamhälle. I Sverige har kommunen Höganäs infört en egen kommunal valuta "Euronäs" som kanske ses som ett litet exempel på att det faktiskt går att införa dylika lösningar även i Sverige.
Vill du se ett naturresursbaserat och frihetligt samhälle fritt från privata marknadsmonopol med grundläggande materiell trygghet för varje individ kan det mycket väl vara så att du är en geolibertarian. Vad tror du?
Höga skatter på naturresursexploatering kan vi finna i bland annat Norge, Australien och Alaska. Norge använder sina oljepengar för att finansiera sin välfärdsstat. Alaska går på den geolibertarianska linjen och genomför varje år allmänna utdelningar från sin oljefond till sina innevånare - som en grundläggande rättighet förenat med medborgarskapet.
Alternativa penningsystemiska lösningar finns också lite varstans. North Dakota i USA har en offentligt ägd bank som använder skattemedel som bas för sin kreditgivning - 10 dollar i skattemedel kan därmed omvandlas till ca 100 dollar i utlåning (via systemet med fractional reserve banking) till lokala företag. Penningbrist uppstår därmed inte så enkelt på lokalmarknaden. North Dakota hade 2010 4% arbetslöshet och ett historiskt budgetöverskott. Den lilla delstaten gick därmed helt opåverkad ur finanskrisen från 2008. Fler alternativa penningsystem kan hittas i Schweiz och Argentina. I det förstnämnda landet finns det ömsesidiga kreditsystemet "WIR" som under den stora depressionen hade ca 80% av landets företag som medlemmar. Det är fortsatt populärt hos de schweiziska små och medelstora företagen ännu idag. I Argentina uppgick ca 15% av medellönen i lokala valutor (Creditos) under finanskrisen 2001-2002. När de statliga pengarna försvann så användes alltså komplement skapade av marknad och civilsamhälle. I Sverige har kommunen Höganäs infört en egen kommunal valuta "Euronäs" som kanske ses som ett litet exempel på att det faktiskt går att införa dylika lösningar även i Sverige.
Vill du se ett naturresursbaserat och frihetligt samhälle fritt från privata marknadsmonopol med grundläggande materiell trygghet för varje individ kan det mycket väl vara så att du är en geolibertarian. Vad tror du?