Vad är penningränta?
De flesta i dagens samhälle är skuldsatta till banker och betalar ränta som "tack för lånet." Merparten av gäldenärer funderar inte mycket mer kring detta. Men faktum är att räntan har en avgörande betydelse för vår samhällsekonomi och den sociala situationen för majoriteten av jordens människor.
Detta eftersom räntan läggs på produktionskostnaderna hos företagen. Cirka 40% av priserna i samhället är rena räntebetalningar. Om vi inte hade ett positivt räntesystem hade alltså priserna i Sverige sjunkit med samma siffra! Även skatten är artificiellt höjd via räntan. I vårt samhälle är det inte staten som skapar merparten av samhällets pengar utan även staten måste låna av marknaden (främst banker, tidigare Riksbanken vilket nu är förbjudet via Lissabonfördraget) genom att sälja statsobligationer. Så staten betalar också räntor, och säkerheten för statsskulden är skattebetalarnas framtida arbete. Vår arbetskraft är alltså intecknad av tidigare generationer!
Samtidigt har vi infört ett system som innebär att alla Sveriges sparare kan spara tryggt. Vi har socialiserat riskerna i banksystemet genom att införa bankgarantier. Resultatet har blivit att alla kan få sparränta helt utan att riskera sina sparpengar. Vi har skapat riskfri kapitalvinst genom att socialisera riskerna och privatisera vinsterna.
Frågan är hur länge det går att basera ett banksystem på att alla ska kunna få riskfri kapitalvinst. Frågan är om det är en sund makroekonomisk policy att alla ska kunna tjäna pengar utan att ta en risk med sin räntebärande placering. Det låter lite utopiskt. Och här ligger kanske det huvudsakliga problemet i vårt samhälle, vi försöker skapa riskfria kapitalinkomster till alla och låter skattebetalare (främst arbetare, eftersom den mesta skatten idag kommer från arbete) betala kalaset när det missbrukats, vi flyttar pengar från arbetare till kapitalister.
Detta eftersom räntan läggs på produktionskostnaderna hos företagen. Cirka 40% av priserna i samhället är rena räntebetalningar. Om vi inte hade ett positivt räntesystem hade alltså priserna i Sverige sjunkit med samma siffra! Även skatten är artificiellt höjd via räntan. I vårt samhälle är det inte staten som skapar merparten av samhällets pengar utan även staten måste låna av marknaden (främst banker, tidigare Riksbanken vilket nu är förbjudet via Lissabonfördraget) genom att sälja statsobligationer. Så staten betalar också räntor, och säkerheten för statsskulden är skattebetalarnas framtida arbete. Vår arbetskraft är alltså intecknad av tidigare generationer!
Samtidigt har vi infört ett system som innebär att alla Sveriges sparare kan spara tryggt. Vi har socialiserat riskerna i banksystemet genom att införa bankgarantier. Resultatet har blivit att alla kan få sparränta helt utan att riskera sina sparpengar. Vi har skapat riskfri kapitalvinst genom att socialisera riskerna och privatisera vinsterna.
Frågan är hur länge det går att basera ett banksystem på att alla ska kunna få riskfri kapitalvinst. Frågan är om det är en sund makroekonomisk policy att alla ska kunna tjäna pengar utan att ta en risk med sin räntebärande placering. Det låter lite utopiskt. Och här ligger kanske det huvudsakliga problemet i vårt samhälle, vi försöker skapa riskfria kapitalinkomster till alla och låter skattebetalare (främst arbetare, eftersom den mesta skatten idag kommer från arbete) betala kalaset när det missbrukats, vi flyttar pengar från arbetare till kapitalister.
Penningmonopolet - Ger arbetsfria och riskfria inkomster
Ensamrätten att ge ut betalmedel i ett samhälle är ett monopol att få skapa en påhittad resurs, en virtuell resurs som vi kallar pengar. Förr var det mynt som fick värde genom en stämpel som präglade myntet, sedan stämplades kvitton, därefter fick sedlar vattenstämpel, och nu görs samma certifiering genom digitala vattenstämplar på bankernas konto hos Riksbanken.
Monopolränta för penningskapande kallas seigniorage när staten är den som får inkomsten. Nationalekonomer klurar faktiskt fortfarande på vad de ska kalla penningräntan när privata banker lyckas skaffa sig denna inkomst istället för staten, de vill inte kalla det seigniorage eftersom det ordet är reserverat för centralbankerna. Det är trots allt inte tänkt att privata banker ska kunna få penningränta, men eftersom det sker så måste det få ett ord. Vi syftar därför just på dessa inkomster (som är både riskfria och arbetsfria) när vi definierar ordet penningränta. Den som har monopol över penningskapandet kan få just denna sorts inkomst. Därför är det väldigt konstigt att monopolet hyrs ut till kraftigt underpris så att privata banker kan få penningräntan från penningmonopolet. En bankoktroj är i princip gratis i relation till de arbetsfria och riskfria inkomster som privata banken kan få ut med hjälp av monopolet. Blanda inte ihop penningränta med den ränta du får från riskfyllda investeringar! Det ligger ett flera hundra år gammalt missförstånd i det här ämnet! Det vi pratar om är en monopolränta, inte en avkastning från risktagande eller arbete! Engelskans "Rent" och "Interest" är tydligare separation, tänk på det när du läser vidare. |
Vetenskapens Värld om hur banker skapar pengar |
Ska vi avskaffa penningmonopolet eller styra all penningränta till folket?Lösningar finns som fokuserar på att antingen lösa upp monopolet eller förstärka det, dvs konkurrenssätta marknaden eller helt förstatliga penningskapandet. För just nu är vi i ett ohållbart läge där vi socialiserar kostnader + risker, och privatiserar vinster. Det spelar egentligen ingen roll vilken väg vi tar, bara vi gör en ändring så att kostnader, risker och vinster hamnar på samma ställe. Så att folket betalar penningränta till sig själv istället för att arbeta för en elit som lärt sig att leva på folket.
Det finns reformer som innebär lokala valutor, konkurrenssättning. Detta innebär att en bygd kan skydda sig mot stora banker som suger ut kapital ur bygden. Genom att till exempel skapa sina egna räntebelagda pengar upprättar bygden ett eget penningmonopol som de har kontroll över och som de inte säljer ut lika billigt som Riksbanken gör med sina fraktionella kapitaltäckningskrav och riskviktningar. Bygden skapar med andra ord sitt egna penningmonopol och låter penningräntan flöda tillbaka till bygden, till nytta för de egna innevånarna. Om de inte lyckas använda penningräntan för bygdens bästa så finns det ingen vits med den lokala valutan. Tanken är att förbättra konkurrensförmågan och göra sina varor och tjänster billigare genom att penningräntan ersätter den lokala skatten som finansieringskälla. Då kan bygden sälja sina tjänster med högre förtjänst till sin omgivning och blir rikare. Detta är styrkan med att låta penningräntan, överflödet i bygden, återinvesteras i bygden. De svenska kooperativa sparbankerna fungerade ungefär på detta sätt förr i tiden. Deras valuta bestod i de egna krediterna... precis som alla banker har en form av egen valuta. En återupplivning av dessa gamla traditionella samägda banker vore förmodligen en bra idé. Fri bankverksamhet
Andra reformer handlar om att avskaffa centralbanken och införa "Free banking", detta kräver fullreservkrav. För annars kan de privata bankerna samla på sig så mycket penningränta de vill. Bankerna får annars ett eget penningmonopol. Eftersom bankerna har en så viktig roll så kan vi inte tillåta dem falla eller leva på samhället. Så om vi väljer lösningen med fria banker måste vi begränsa deras monopol med täckningskrav så att de inte kan skapa mer krediter än de har tillgångar, dvs fullt kapitaltäckningskrav.
|
Komplementära valutasystemDet är inte alls nödvändigt att lokala valutor, eller andra former av komplementära betalningssystem, behöver vara räntebelagda. Tvärtom... de flesta som finns i världen idag är inte det. Bernard Lietaer arbetar i denna riktning med multipla komplementära valutor och har visat i vetenskapliga studier hur dessa hjälper till att skapa hållbarhet och stabilitet i ekonomin. Enkelt uttryckt utgör de livbåtar som kan användas i högre utsträckning när ordinarie penningsystem får problem. De kan också designas för ett särskilt syfte för att komplettera och förbättra transaktionsmöjligheterna på marknaden, t ex att minska slöseriet av realtillgångar (ink. arbetslösa människor), stimulera miljöförbättrande åtgärder eller attrahera turister.
Den här typen av system kan skapas på gräsrotsnivå här och nu. I Höganäs i Skåne har självaste kommunen lanserat sin egen valuta "Euronäs". Danska bytesringen ABSI möjliggör för svenska företag att byteshandla indirekt via ett ömsesidigt kreditsystem. Här behöver man inte vänta på Riksdagsbeslut för att starta förändringen. City of London vill se fler kommersiella bytesringar
Den 8:e december 2011 släppte City Of London en rapport om komplementära valutasystem via sin tankesmedja Z/YEN GROUP. Utredningen visar att goda samhällsmässiga vinster kan uppnås förutsatt att de alternativa handelssystemen tillåts att växa till stora volymer. Goda internationella förebilder enligt utredarna på räntefria ömsesidiga kreditnätverk är WIR och Ormita Commerce Network.
City of London rekommenderar nu officiellt regeringen i Storbritannien att stödja räntefria bytesringar av detta slag. Detta med stöd av kalkyler som visar att tusentals jobb kan skapas, nyföretagandet öka och ekonomisk stabilitet underlättas. Ett starkare erkännade från en internationellt respekterad finansiell instans har aldrig tillgivits komplementära valutasystem. Ladda ned rapporten här. Ladda ned en kortare sammanfattning här. |
En vetenskap utifrån naturens modeller |
Ett statligt penningmonopolDe reformer som handlar om att staten ska få tillbaka sitt penningmonopol arbetar istället för att samla upp all penningränta så att penningräntan kan ersätta skatter på arbete, de vill att allt seigniorage ska gå till staten.
Det blir ett större projekt att spendera penningräntan rättvist tillbaka till folket eftersom det finns fler intressen som drar i staten. Men detta kan vara ett effektivt och allmännyttigt sätt att kvitta ut den skadliga inkomstskatten. Rent filosofiskt kan detta beskrivas som att göra landets kreditgivning till en slags allmänning. Dvs göra pengar till något som kan inkluderas i begreppet "land". Rörelsen som strävar i denna riktning är väldigt stor med historiska anor som sträcker sig lika långt som rörelsen för markvärdesavgift. Hundratals år tillbaka. IMF finns bland de som funderar i denna riktning, de har släppt The Chicago Plan Revisited som är en modern analys av The Chicago Plan som släpptes efter den stora depressionen på 30-talet. Den visar att krav på fulla kapitalreserver hos bankerna skulle stabilisera upp ekonomin och skapa omfattande positiv ekonomisk utveckling. Olika metoder för att uppnå samma resultat
Ett annat sätt att uttrycka lösningarna är att penningmonopolet ska tillhöra folket, antingen decentraliserat eller centraliserat, inte tillhöra en överklass som lärt sig att utnyttja systemet och få dessa både arbetsfria och riskfria inkomster. Det innebär alltså 100% kapitaltäckningskrav på nationell nivå eller lokala valutor på lokal nivå. Alla lösningar handlar på sätt och vis om samma sak. Alla lösningar försöker få bort "gratisluncher" eller i andra hand kompensera för deras negativa effekter. Alla ekonomiska skolor vill att människor ska göra rätt för sig! De använder dock olika ord, teorier och modeller eftersom de tittar på problemet från var sin synvinkel och kultur. Men deras lösningar innebär samma sak.
Georgismen är alltså kompatibel med alla ideologier. Georgismen förenar genom att förenkla ner det hela till att "inkomster som är både arbetsfria och riskfria ska tillfalla folket". Antingen som välfärd eller basinkomst. Svårare än så behöver det inte uttryckas. Notera att Islam har förbjudit penningränta, de kallar det Riba. De tillåter bara avkastning/ränta som innebär att banken gör ett risktagande eller arbete/tjänst, ränta som är både riskfri och arbetsfri tillåts inte. De skiljer på penningränta och bankränta på samma sätt som vi gör här i artikeln. |
Organisationer som vill se offentliga penningsystem -
|