Vad är geoism?Geoism är en generalisering av "Georgism", uppkallat efter amerikanen Henry George (1839-1897), som är en politisk filosofi som menar att alla bör ha äganderätt till det de själva skapar, men att planetens naturtillgångar tillhör alla människor. Georgism kallas ofta för geoism eller "den geoklassiska ekonomiska skolan" för att komma bort från idoliserande av Henry George. Han var trots allt inte den första personen som föreslog dessa (eller liknande) principer och många "georgister" har även kritiserat honom för delar av hans teorier. Thomas Paine är ett exempel på föregångare, likväl som de franska fysiokraterna. Tankarna finns även dokumenterade i både antika Indien och antika Grekland. Henry George var dessutom utpräglad libertarian vilket inte är ett måste för att anamma den geoklassiska skolans huvudprinciper. Likväl som en vänsterpartist inte behöver vara marxist så behöver inte en anhängare av den geoklassiska skolan vara georgist. Men många är det.
|
Vem var Henry George?
Henry George är mest känd för sin tanke om att privilegiehyror (economic rent) bör delas jämlikt av hela samhället snarare än att tillfalla ett fåtal individer. Primärt talade han om värdet av mark och andra naturresurser (ekonomisk term: "jord"). Det tydligaste klargörandet av denna ståndpunkt finns i hans klassiska bok Progress and Poverty: "We must make land common property." Detta skulle visserligen kunna göras genom att socialisera jorden och sedan hyra ut den, men George föredrog personligen att införa en markvärdesavgift (landskatt), dels eftersom detta skulle utgöra en mindre kontroversiell och omvälvande förändring i ett land där lagfarter redan delats ut till individer. Med hjälp av inkomsterna från denna enhetliga skatt skulle staten kunna undvika att beskatta andra former av inkomst, företagande, rikedom eller transaktioner. Införandet av denna skatt skulle få som resultat att priset på markegendom skulle falla, men arrendet gå upp. Det sistnämnda var det som avgiften skulle hämta in till staten, fullt ut. George var inte villig att kompromissa med inställningen att jordägarna skulle kompenseras, då han såg en parallell med den tidigare debatten om att kompensera tidigare slavägare. |
|
Georgister menar att all ränta/hyra som fås från naturresurser (mark, mineraltillgångar, luftkorridorer, utsläppsrätter, fiskekvoter, omloppsbanor i rymden etc.) bör tillfalla samhället snarare än en privat ägare, och att inga andra skatter eller nedtyngande ekonomiska regleringar bör finnas. Att avskaffa alla andra skatter skulle i praktiken innebära höga avgifter på att äga naturresurser och sjunkande inköpspriser på detsamma. Inga prisförändringar skulle ske vad gäller uthyrning av mark bortsett från de som orsakas av reducerandet av andra skatter och regleringar. Att minskade skatter på arbete och kapital höjer värdet på jord förklarade Adam Smith redan i sin bok Nationernas välstånd.
En markvärdesavgift enligt Georges förslag skulle enligt den etablerade nationalekonomin vara effektiv. Moderna nationalekonomer som ekonomipristagarna till Alfred Nobels minne Milton Friedman och Joseph Stiglitz instämmer i att Henry Georges beskattningsprinciper skulle vara potentiellt välgörande eftersom dessa, i motsats till andra skatter, inte tynger ned ekonomin, och därmed stimulerar en snabbare ekonomisk tillväxt. Synen på jorden (naturresurser) som gemensam egendom passar väl in i den moderna miljörörelsens uppfattning, och vissa har förespråkat en ekologisk skattereform som en ersättning för nuvarande regleringar. Detta skulle innefatta skatter för utnyttjande av jord och naturresurser, inklusive omfattande avgifter på föroreningar (så kallade "pigouskatter").
En markvärdesavgift enligt Georges förslag skulle enligt den etablerade nationalekonomin vara effektiv. Moderna nationalekonomer som ekonomipristagarna till Alfred Nobels minne Milton Friedman och Joseph Stiglitz instämmer i att Henry Georges beskattningsprinciper skulle vara potentiellt välgörande eftersom dessa, i motsats till andra skatter, inte tynger ned ekonomin, och därmed stimulerar en snabbare ekonomisk tillväxt. Synen på jorden (naturresurser) som gemensam egendom passar väl in i den moderna miljörörelsens uppfattning, och vissa har förespråkat en ekologisk skattereform som en ersättning för nuvarande regleringar. Detta skulle innefatta skatter för utnyttjande av jord och naturresurser, inklusive omfattande avgifter på föroreningar (så kallade "pigouskatter").
Den enda skatten
Många tidiga förespråkare för Georges tankegångar kallade sig Single Taxers, en beteckning som George ansåg vara en korrekt beskrivning av rörelsens huvudsakliga mål - ersättandet av alla skatter med en enhetlig landskatt (land value tax). Ordet "land" syftade då alltså på alla olika sorters naturresurser. I modern tid betonar vissa Henry George-inspirerade grupper i högre grad ekologism för att förmedla samma budskap, medan andra ställer hans ekonomiska idéer i förgrunden.
I och med att världen har blivit mer komplex, inte minst ekonomiskt sett, och staten har vuxit och blivit en större del i den ekonomiska sfären, har en abrupt förändring till en enhetlig landskatt sett allt mer besvärlig ut, och termen "georgist" har kommit i mode. Denna mer generella term används för att beteckna strävanden efter att eliminera orättvisa och ekonomiskt destruktiva skatter på ekonomisk aktivitet, genom att erövra räntan/hyran på naturresurser till förmån för hela samhället.
Vissa anhängare trivs inte med beteckningen "georgist". Henry George är inte särskilt välkänd idag och tanken om en enhetlig skatt på jord fanns före honom. Vissa använder istället termen "geoism", där prefixet "geo" medvetet har en vag mening. Andra namn som har föreslagits och använts är "Earth Sharing", "geonomics", "geolibertarianism" och "geoanarchism" (rörelsen är mest inflytelserik i USA varför namnen är på engelska). Dessa termer reflekterar vissa teoretiska meningsskiljaktigheter och betoningar, och ibland rentav olika idéer om hur jordräntan ska spenderas, men alla är eniga om att jordräntan bör erövras från dess i dagsläget privata mottagare och fördelas allmännyttigt. Ett svenskt begreppsförslag är "Ekonomisk Allemansrätt" för en reform som fördelar jordränta via villkorslös medborgarlön.
Vinnare av Riksbankens pris i Ekonomi till Nobels ära som influerats av georgism:
Herbert A. Simon – Winner of the Nobel Memorial Prize in Economics (1978)[52]
Joseph Stiglitz – Winner of the Nobel Memorial Prize in Economics (2001)[54]
William Vickrey – Winner of the Nobel Memorial Prize in Economics (1996)[57]
Källa: Wikipedia
och henrygeorge.org
Många tidiga förespråkare för Georges tankegångar kallade sig Single Taxers, en beteckning som George ansåg vara en korrekt beskrivning av rörelsens huvudsakliga mål - ersättandet av alla skatter med en enhetlig landskatt (land value tax). Ordet "land" syftade då alltså på alla olika sorters naturresurser. I modern tid betonar vissa Henry George-inspirerade grupper i högre grad ekologism för att förmedla samma budskap, medan andra ställer hans ekonomiska idéer i förgrunden.
I och med att världen har blivit mer komplex, inte minst ekonomiskt sett, och staten har vuxit och blivit en större del i den ekonomiska sfären, har en abrupt förändring till en enhetlig landskatt sett allt mer besvärlig ut, och termen "georgist" har kommit i mode. Denna mer generella term används för att beteckna strävanden efter att eliminera orättvisa och ekonomiskt destruktiva skatter på ekonomisk aktivitet, genom att erövra räntan/hyran på naturresurser till förmån för hela samhället.
Vissa anhängare trivs inte med beteckningen "georgist". Henry George är inte särskilt välkänd idag och tanken om en enhetlig skatt på jord fanns före honom. Vissa använder istället termen "geoism", där prefixet "geo" medvetet har en vag mening. Andra namn som har föreslagits och använts är "Earth Sharing", "geonomics", "geolibertarianism" och "geoanarchism" (rörelsen är mest inflytelserik i USA varför namnen är på engelska). Dessa termer reflekterar vissa teoretiska meningsskiljaktigheter och betoningar, och ibland rentav olika idéer om hur jordräntan ska spenderas, men alla är eniga om att jordräntan bör erövras från dess i dagsläget privata mottagare och fördelas allmännyttigt. Ett svenskt begreppsförslag är "Ekonomisk Allemansrätt" för en reform som fördelar jordränta via villkorslös medborgarlön.
Vinnare av Riksbankens pris i Ekonomi till Nobels ära som influerats av georgism:
Herbert A. Simon – Winner of the Nobel Memorial Prize in Economics (1978)[52]
Joseph Stiglitz – Winner of the Nobel Memorial Prize in Economics (2001)[54]
William Vickrey – Winner of the Nobel Memorial Prize in Economics (1996)[57]
Källa: Wikipedia
och henrygeorge.org
Utvecklingsgrenar
Den uppmärksamme läsaren som studerar denna hemsida och alla dess artiklar kommer inse att vi inkluderar mer än Henry George's tankar och kompletterar med idéer från bland andra Michael Hudson och Silvio Gesell. En syntes av penningteori och geoismen har dessutom också uppstått. Det är teorier som Margrit Kennedy och Bernard Lietaer byggt vidare på. Se boken från Silvio Gesell nedan som en historielektion för att förstå utvecklingen av äldre teorier som lett fram till nyare teorier om lokala valutor. Konkurrerande- eller komplementära valutasystem kan inkluderas principiellt inom den geoklassiska ekonomin som neutraliserare av penningmonopol. Andra som ekonomen Fred Foldvary anser att Georgismen behöver kompletteras med delar av den Österrikiska ekonomiska skolan för att bli fullgod (och vice versa). Foldvary har därför lanserat begreppet "Geolibertarianism" för att påvisa denna syntes. Som synes har Henry Georges i grund mycket enkla modell fått en rad olika utvecklingsgrenar under de dryga 100 år som gått sen hans bortgång.
Föreningen Rethos målsättning är att förmedla både grunderna i Henry Georges ekonomiska skola och hur de olika utvecklingsgrenarna ser ut i modern kontext på ett enkelt och lättförståeligt sätt.
Silvio gesell - The Natural Economic Order
Michael Hudson - Henry George’s Political Critics
Den uppmärksamme läsaren som studerar denna hemsida och alla dess artiklar kommer inse att vi inkluderar mer än Henry George's tankar och kompletterar med idéer från bland andra Michael Hudson och Silvio Gesell. En syntes av penningteori och geoismen har dessutom också uppstått. Det är teorier som Margrit Kennedy och Bernard Lietaer byggt vidare på. Se boken från Silvio Gesell nedan som en historielektion för att förstå utvecklingen av äldre teorier som lett fram till nyare teorier om lokala valutor. Konkurrerande- eller komplementära valutasystem kan inkluderas principiellt inom den geoklassiska ekonomin som neutraliserare av penningmonopol. Andra som ekonomen Fred Foldvary anser att Georgismen behöver kompletteras med delar av den Österrikiska ekonomiska skolan för att bli fullgod (och vice versa). Foldvary har därför lanserat begreppet "Geolibertarianism" för att påvisa denna syntes. Som synes har Henry Georges i grund mycket enkla modell fått en rad olika utvecklingsgrenar under de dryga 100 år som gått sen hans bortgång.
Föreningen Rethos målsättning är att förmedla både grunderna i Henry Georges ekonomiska skola och hur de olika utvecklingsgrenarna ser ut i modern kontext på ett enkelt och lättförståeligt sätt.
Silvio gesell - The Natural Economic Order
Michael Hudson - Henry George’s Political Critics