Vad är jordränta? - En både arbetsfri och riskfri inkomst
1. Jord med olika grader av bördighet.
Låt oss anta att du kan få en frukt per dag från varje träd givet att du spenderar dagen med att vårda en bit mark. På bästa marklotten finns det så bra förutsättningar att du kan ha fyra producerande fruktträd. På andra marklotten är nederbörden sämre och jorden näringsfattig, där kan du bara ha tre producerande träd givet samma mängd arbete. 2. Pionjären börjar med att bruka bästa jorden.
Fyra frukter blir arbetarens dagliga lön i detta exempel med fyra fruktträd. Den streckade linjen markerar marginalen, dvs lönen för den bästa räntefria (lediga) marklotten. 3. Andra gradens jord tas i bruk, jordränta uppstår på den bördiga marken.
När populationen ökar så behövs mer mark tas i bruk. Den näst bästa lediga marken har nu tyvärr bara en avkastning som motsvarar tre frukter med samma mängd arbete. Med samma mängd arbete och skicklighet ger andra gradens jord alltså en lägre lön. Det är nu klassamhället uppstår, lika mycket arbete på marklotterna leder till olika hög inkomst. Och det är inte arbetarens fel, det är naturens fel, alla kan inte få tillgång till den bästa jorden. |
Vi definierar vår vokabulär.
"Land" har en mycket bred definition som inte ska förväxlas med jord, land syftar på alla ändliga naturresurser. Ett gammalt ord för "land" är "Grundregalen", men då var inte den elektromagnetiska strålningen upptäckt, och inte heller satelliters omloppsbanor var något de behövde fundera på. Tekniska framsteg har utökat antalet resurser vi måste samsas om här på jorden. Språket på sajten harmoniseras alltså med engelskan för att göra det enklare att hoppa mellan Svenska och Engelska artiklar i ämnet. "Law of Rent" kallas på svenska Jordränteteorin. Den borde kanske egentligen kallats för "monopoluthyrningsteorin" eftersom "jord" bara är en av flera olika sorters monopol, och eftersom "Rent" bäst översätts med ordet "Hyra". "Land value tax" översätts bäst med ordet "markvärdesavgift" om det syftas på markmonopolet. I de flesta texter är det just mark som är i fokus. Men var vaksam eftersom det kan handla om naturresurser i bred bemärkelse. Engelskans "Land rent" kallas på svenska för "jordränta" men vi kan väntas använda den bredare termen landhyra synonymt, eller i bredare bemärkelse. |
4. Befolkningen ökar ännu mer.
Nu sänks lönen ännu mer för den sämsta jorden. De inkomster som överstiger den lägsta lönen i landet kallar vi jordränta. På första marklotten är jordräntan två frukter. På andra marklotten är jordräntan en frukt. Samma arbete med samma skicklighet ger alltså olika mycket inkomster. Inkomsterna delas upp i komponenterna "jordränta" och "lön".
Jordränta är en arbetsfri och riskfri inkomst utöver normal lönenivå, i exempelbilden är normal lönenivå två frukter. Och därför skadas inte marknaden av att det införs en naturresurshyra/landhyra för att samla upp jordräntan. Det sker ingen snedvridning av marknaden med landhyror eftersom det är ett redan snedvridet tillstånd som rättas till genom införandet av hyra. Snedvridningen tas bort med hjälp av hyran och konkurrensen blir bättre. Med bättre konkurrens blir ekonomin bättre. Vi skapar rättvisa förutsättningar på marknaden helt enkelt.
Nu sänks lönen ännu mer för den sämsta jorden. De inkomster som överstiger den lägsta lönen i landet kallar vi jordränta. På första marklotten är jordräntan två frukter. På andra marklotten är jordräntan en frukt. Samma arbete med samma skicklighet ger alltså olika mycket inkomster. Inkomsterna delas upp i komponenterna "jordränta" och "lön".
Jordränta är en arbetsfri och riskfri inkomst utöver normal lönenivå, i exempelbilden är normal lönenivå två frukter. Och därför skadas inte marknaden av att det införs en naturresurshyra/landhyra för att samla upp jordräntan. Det sker ingen snedvridning av marknaden med landhyror eftersom det är ett redan snedvridet tillstånd som rättas till genom införandet av hyra. Snedvridningen tas bort med hjälp av hyran och konkurrensen blir bättre. Med bättre konkurrens blir ekonomin bättre. Vi skapar rättvisa förutsättningar på marknaden helt enkelt.
5. All mark ägs nu av någon.
Vi kan med fördel kalla jordräntan för jordhyra eftersom arbetslösa lika väl kan hyra de bättre marklotterna av deras respektive markägare för en summa som motsvarar jordräntan. För en arbetslös blir alltså inkomsterna minus jordhyran densamma som lönen för att bruka den sämsta lediga marklotten. Så för den arbetslösa "lönar" det sig lika bra oavsett vilken mark som brukas.
Men nu har feodalism uppfunnits. Vissa markägare behöver inte ens jobba, de behöver inte ens ta en risk för att skaffa sig en inkomst. Jordränta skiljer sig därför från avkastning från vanliga riskfyllda investeringar på marknaden.
Vi kan med fördel kalla jordräntan för jordhyra eftersom arbetslösa lika väl kan hyra de bättre marklotterna av deras respektive markägare för en summa som motsvarar jordräntan. För en arbetslös blir alltså inkomsterna minus jordhyran densamma som lönen för att bruka den sämsta lediga marklotten. Så för den arbetslösa "lönar" det sig lika bra oavsett vilken mark som brukas.
Men nu har feodalism uppfunnits. Vissa markägare behöver inte ens jobba, de behöver inte ens ta en risk för att skaffa sig en inkomst. Jordränta skiljer sig därför från avkastning från vanliga riskfyllda investeringar på marknaden.
6. Jordränta är inte avkastning från en investering. Det är en inkomst som uppstår genom att naturen och omgivningen har ett överflöd, att naturen och omgivningen arbetar åt markägaren. Exempel 1, fruktträden ger sin frukt till markägaren utan att betalas för det arbete som utförts, naturen ger ekosystemtjänster. Exempel 2, Blotta närvaron av andra arbetande människor i ett område gynnar en markägare, andra företagare i området kan exempelvis locka turister som ökar markägarens handelsmöjligheter. Dessa fördelar, dessa värden är det som flödar till markägaren.
Jordränta är det som markägaren borde betalat i lön till omgivningen och naturen, värdet av positiva externaliteter som flödar till markägaren. Svenska ekonomer jämför jordränta med "manna som faller från himlen" i brist på bättre beskrivning. Det orättvisa förhållandet markägare och arbetare emellan kvarstår även om alla arbetare blir dubbelt så produktiva av ett teknologiskt framsteg.
Jordränta är det som markägaren borde betalat i lön till omgivningen och naturen, värdet av positiva externaliteter som flödar till markägaren. Svenska ekonomer jämför jordränta med "manna som faller från himlen" i brist på bättre beskrivning. Det orättvisa förhållandet markägare och arbetare emellan kvarstår även om alla arbetare blir dubbelt så produktiva av ett teknologiskt framsteg.
7. Andra saker som höjer räntan/hyran.
Det är alltså inte bara naturens avkastning som påverkar jordräntan. Människor höjer jordräntan. Nära en hamn, flod eller skattefinansierade järnvägar kan markägare också ta ut en högre markhyra. Transportmöjligheter är viktigt, det måste gå att sälja frukten på en marknad för att få lön. Värdet av att bo nära civilisationen ger alltså i sig en ökning av jordräntan. Många av dessa transportmedel byggs med skattepengar. Men infrastrukturen gynnar endast markägarna genom jordräntan, inte arbetarna. Så infrastrukturprojekt ska idag främst ses som bidrag till markägare.
Det är alltså inte bara naturens avkastning som påverkar jordräntan. Människor höjer jordräntan. Nära en hamn, flod eller skattefinansierade järnvägar kan markägare också ta ut en högre markhyra. Transportmöjligheter är viktigt, det måste gå att sälja frukten på en marknad för att få lön. Värdet av att bo nära civilisationen ger alltså i sig en ökning av jordräntan. Många av dessa transportmedel byggs med skattepengar. Men infrastrukturen gynnar endast markägarna genom jordräntan, inte arbetarna. Så infrastrukturprojekt ska idag främst ses som bidrag till markägare.
8. Samhällen ökar markens avkastning över dess naturliga bördighet.
I en stad finns närhet till avancerade varor och tjänster. Där blir jordräntan mycket högre än den biologiska bördigheten. Nu är det närheten till arbetare, kunder, turister, varor och tjänster som skapar huvuddelen av markens bördighet, markvärdet. I bildexemplet är nu jordräntan i staden motsvarande 36 frukter givet att marken med fruktträd bredvid är ledig och att den lediga marken kan ge en arbetare en lön på fyra frukter. Inte ens den bästa biologiska avkastningen kan mäta sig med den avkastning som ett samhälle skapar genom innevånarnas gemensamma arbete.
I en stad finns närhet till avancerade varor och tjänster. Där blir jordräntan mycket högre än den biologiska bördigheten. Nu är det närheten till arbetare, kunder, turister, varor och tjänster som skapar huvuddelen av markens bördighet, markvärdet. I bildexemplet är nu jordräntan i staden motsvarande 36 frukter givet att marken med fruktträd bredvid är ledig och att den lediga marken kan ge en arbetare en lön på fyra frukter. Inte ens den bästa biologiska avkastningen kan mäta sig med den avkastning som ett samhälle skapar genom innevånarnas gemensamma arbete.
9. Industrisamhället växer fram.
Denna artificiella bördighet uppstår från omgivningens arbete, det är inte markägaren som själv skapat denna artificiella bördighet. Det är samhället som skapat det genom att erbjuda sina varor och tjänster i området. En markägare får alltså möjlighet att hyra ut sin mark ännu dyrare bara för att det finns arbetsplatser och marknadsplatser i närheten, bara för att det finns arbetare i närheten. I staden behövs nu mer material, mer mark behöver tas i bruk. Bättre transportmedel möjliggör att även den sämsta jorden längst bort från stadskärnan används. Den sämsta jorden är nu mycket sämre än den bästa.
Denna artificiella bördighet uppstår från omgivningens arbete, det är inte markägaren som själv skapat denna artificiella bördighet. Det är samhället som skapat det genom att erbjuda sina varor och tjänster i området. En markägare får alltså möjlighet att hyra ut sin mark ännu dyrare bara för att det finns arbetsplatser och marknadsplatser i närheten, bara för att det finns arbetare i närheten. I staden behövs nu mer material, mer mark behöver tas i bruk. Bättre transportmedel möjliggör att även den sämsta jorden längst bort från stadskärnan används. Den sämsta jorden är nu mycket sämre än den bästa.
Effekterna av jordräntans existens, Och alternativen.
10. Spekulation som leder till "arbetslös mark" och utglesning
Nu uppstår dock ett intressant fenomen.
I växande samhällen vet markägare att deras mark kommer bli mer värd om de väntar med att sälja marken. Ofta så bemödar de sig inte ens med att hyra ut marken, den bara ligger oanvänd inne i städerna för att säljas av i ett senare tillfälle när samhället runt omkring har arbetat fram mer infrastruktur, varor och tjänster. Arbete som höjer markvärdet.
Detta beteende gör att arbetslösa tvingas ut till sämre jord helt i onödan, alternativt tvingas arbeta för markägare till bra jord. Lönerna pressas dessutom ner i hela samhället genom spekulationen, genom att vissa markägare "håller marken arbetslös" och tvingar arbetare att bruka sämre jord. Och som vi vet från de tidigare bilderna så leder det till att vi tvingas exploatera mer och mer mark för mänskligt bruk. Vi skövlar mer skog och sprider ut oss mer. Utglesning blir ett faktum. Det finns de som vill använda den arbetslösa marken inne i städer för att mätta städernas alla innevånare, deras arbete skulle bli ekonomiskt lönsamt om arbete inte beskattades och jordräntan istället var vår primära skattebas.
Nu uppstår dock ett intressant fenomen.
I växande samhällen vet markägare att deras mark kommer bli mer värd om de väntar med att sälja marken. Ofta så bemödar de sig inte ens med att hyra ut marken, den bara ligger oanvänd inne i städerna för att säljas av i ett senare tillfälle när samhället runt omkring har arbetat fram mer infrastruktur, varor och tjänster. Arbete som höjer markvärdet.
Detta beteende gör att arbetslösa tvingas ut till sämre jord helt i onödan, alternativt tvingas arbeta för markägare till bra jord. Lönerna pressas dessutom ner i hela samhället genom spekulationen, genom att vissa markägare "håller marken arbetslös" och tvingar arbetare att bruka sämre jord. Och som vi vet från de tidigare bilderna så leder det till att vi tvingas exploatera mer och mer mark för mänskligt bruk. Vi skövlar mer skog och sprider ut oss mer. Utglesning blir ett faktum. Det finns de som vill använda den arbetslösa marken inne i städer för att mätta städernas alla innevånare, deras arbete skulle bli ekonomiskt lönsamt om arbete inte beskattades och jordräntan istället var vår primära skattebas.
11. Incitament till nybyggnation.
När det inte finns incitament att använda mark effektivt inne i städer så finns det med andra ord inga incitament att bygga nytt. Vi får följande scenario: Desto större bostadsbristen blir desto dyrare blir bostäderna, desto färre har råd att ta lån för att bo i husen eller betala hyra i nybyggda hus, desto färre nybyggen. Bostadsbristen är i många fall inte ens en bostadsbrist, det finns oftast fler lediga bostäder än det finns hemlösa, problemet är att de är för dyra. Att lönen blivit för låg eftersom lönen för alla arbetare beror på lönen på den sämsta marken i samhället. Om jordräntan beskattades så skulle inte skatten öka om markägare byggde större hus med fler bostäder på samma markyta. Täta energisnåla städer skulle uppstå med korta pendelavstånd. Koldioxidutsläppen per person skulle minska.
När det inte finns incitament att använda mark effektivt inne i städer så finns det med andra ord inga incitament att bygga nytt. Vi får följande scenario: Desto större bostadsbristen blir desto dyrare blir bostäderna, desto färre har råd att ta lån för att bo i husen eller betala hyra i nybyggda hus, desto färre nybyggen. Bostadsbristen är i många fall inte ens en bostadsbrist, det finns oftast fler lediga bostäder än det finns hemlösa, problemet är att de är för dyra. Att lönen blivit för låg eftersom lönen för alla arbetare beror på lönen på den sämsta marken i samhället. Om jordräntan beskattades så skulle inte skatten öka om markägare byggde större hus med fler bostäder på samma markyta. Täta energisnåla städer skulle uppstå med korta pendelavstånd. Koldioxidutsläppen per person skulle minska.
12. Ett samhälle utan markspekulation.
Om det inte fanns någon markspekulation, om jordräntan samlades upp och gick tillbaka till folket. Då skulle:
(a) Samhällen få den täthet som de boende i området önskar, varken för glest eller för tätt. Mark skulle kunna lämnas tillbaka till naturen, vi skulle minska vår utbredning, minska vår utglesning. Jordförbättring skulle uppstå.
(b) Lönerna skulle inte längre pressas ner och räntor/hyror skulle inte skena iväg uppåt vare sig pga markbrist eller bostadsbrist. Alla skulle få råd att bo bra. Det skulle vara en fungerande arbetsmarknad.
Att boendet blir billigare om jordräntan samlas in finns bra empiri för. Men för att poängtera hur mycket forskning som stödjer teorin så har vi sammanställt en sida med studier som bekräftar påståenden på vår sajt.
Om det inte fanns någon markspekulation, om jordräntan samlades upp och gick tillbaka till folket. Då skulle:
(a) Samhällen få den täthet som de boende i området önskar, varken för glest eller för tätt. Mark skulle kunna lämnas tillbaka till naturen, vi skulle minska vår utbredning, minska vår utglesning. Jordförbättring skulle uppstå.
(b) Lönerna skulle inte längre pressas ner och räntor/hyror skulle inte skena iväg uppåt vare sig pga markbrist eller bostadsbrist. Alla skulle få råd att bo bra. Det skulle vara en fungerande arbetsmarknad.
Att boendet blir billigare om jordräntan samlas in finns bra empiri för. Men för att poängtera hur mycket forskning som stödjer teorin så har vi sammanställt en sida med studier som bekräftar påståenden på vår sajt.
Arbetsmarknaden och marginalmarker räddas på samma gång!
Låt markägarnas övervinster betala för ekosystemtjänsterna de använder! I städerna är jordräntan allra störst!
Ett exempel där 80% av jordräntan samlas upp. Arbete lönar sig då mycket mer, spekulation lönar sig mindre. Arbetsplatser skapas på landsbygden på marginalmarker. Exakt där arbetare behövs för att rädda den biologiska mångfalden!
Igenväxning hotar nämligen mångfalden i fjällbjörkskog!
Dynamik och igenväxning vid Österdalälven, Siljan och Orsasjön
Marginalmarker är mark med begränsad konkurrensförmåga – ekonomiskt eller biogeofysiskt under dagens förutsättningar. Exempelvis träda eller igenvuxen åkermark.
Med en markvärdesavgift som samlar upp 80% av jordräntan skulle det plötsligen finnas nästan lika bra ekonomi i att bruka marginalmark som den bästa marken. Vi skulle rädda mångfalden i vår älskade natur och minska arbetslösheten!
Markägare tjänar fortfarande på sitt markägande, de får fortfarande inkomster som är både arbetsfria och riskfria! De har bara förlorat en del av sina övervinster. Arbetarna (jordbrukarna) kan nu konkurrera mot omvärldens låga matpriser utan jordbruksbidrag! Jordbruket skulle kunna börja exportera till andra länder med vinst! Jordbrukare befrias från sitt bidragsberoende och kan stå på egna ben! Med en markvärdesavgift så sjunker skatten markant för landsbygden eftersom spekulationen upphör. Markägare gör sig snabbt av med mark de inte använder aktivt, det kostar dem ju att äga mark som de inte använder. Markpriser sjunker och unga bönder slipper skuldsätta sig för resten av sitt liv när de vill starta upp ett jordbruk. Bönderna slipper alltså kräva höga priser på den mat de levererar eftersom de inte betalar ränta för gigantiska marklån.
Igenväxning hotar nämligen mångfalden i fjällbjörkskog!
Dynamik och igenväxning vid Österdalälven, Siljan och Orsasjön
Marginalmarker är mark med begränsad konkurrensförmåga – ekonomiskt eller biogeofysiskt under dagens förutsättningar. Exempelvis träda eller igenvuxen åkermark.
Med en markvärdesavgift som samlar upp 80% av jordräntan skulle det plötsligen finnas nästan lika bra ekonomi i att bruka marginalmark som den bästa marken. Vi skulle rädda mångfalden i vår älskade natur och minska arbetslösheten!
Markägare tjänar fortfarande på sitt markägande, de får fortfarande inkomster som är både arbetsfria och riskfria! De har bara förlorat en del av sina övervinster. Arbetarna (jordbrukarna) kan nu konkurrera mot omvärldens låga matpriser utan jordbruksbidrag! Jordbruket skulle kunna börja exportera till andra länder med vinst! Jordbrukare befrias från sitt bidragsberoende och kan stå på egna ben! Med en markvärdesavgift så sjunker skatten markant för landsbygden eftersom spekulationen upphör. Markägare gör sig snabbt av med mark de inte använder aktivt, det kostar dem ju att äga mark som de inte använder. Markpriser sjunker och unga bönder slipper skuldsätta sig för resten av sitt liv när de vill starta upp ett jordbruk. Bönderna slipper alltså kräva höga priser på den mat de levererar eftersom de inte betalar ränta för gigantiska marklån.
Men det finns fler räntor än jordränta, det finns monopolränta
Jordränta är en specifik term för att prata om markmonopolets effekter. Om vi bara vill prata om en skatt som samlar upp jordränta så säger vi markvärdesavgift. Det finns många andra monopol för naturresurser. Georgismen behandlar tillgången till alla naturresurser på samma sätt som markfrågan. Detta genom att definiera "land" som "alla ändliga resurser". Landskatt syftar alltså på att alla sorters naturresursräntor ska samlas upp. Vi fördjupar oss vidare i monopolränta och dess motsvarande monopolavgift i följande artikel.