De osynliga räntekostnaderna
- då en grupp monopoliserar pengarna i samhället & lånar ut dem mot ränta
Företag som lånar pengar bakar in sina räntekostnader i priset på sina produkter. Det gör att alla (medborgare, turister, inhemska företag och utländska företag) betalar ränta så fort de betalar för en vara eller tjänst. Men vart flyter då räntan när företag och privatpersoner tar lån? Jo, 10% av samhällets medborgare tjänar på räntans existens. 10% går plusminusnoll och 80% betalar för de rikaste 10%-ens välstånd. |
Räntan växer exponentiellt.Räntan växer exponentiellt (precis som cancerceller) vilket innebär att räntebelagda skulder fördubblas med jämna mellanrum. Du kan enkelt räkna ut fördubblingstiden på din egen bankskuld med en simpel formel.
Så här gör du: Dividera talet 70 med räntan och du får antalet år fram till det att kapitalet är fördubblat. Exempel: 5% = 70 / 5 = 14. Alltså fördubblas kapitalet på fjorton år om räntan är 5%. Fördubblingen sker oavsett om du amorterar eller ej vilket förklaras av ytterligare en formel: Vi säger att du lånade 100.000 kr i ovanstående uträkning. 100.000 divideras då med antalet månader (enligt ovanstående uträkning): 14 x 12=168 => månadsamortering 100.000/168 =á 595,00+räntan som minskar för varje månad enligt en bestämd formel. Slutresultatet är att du pröjsar 200.000 då du tagit ett lån på 100.000. Förstår du nu vilken vinst banken gör på din skuldsättning? Inte nog med att banksystemet lånar ut samma pengar flera gånger om för att maximera ränteskulderna, genom ”ränta på ränta-effekten” så kommer du att betala tillbaka kanske mer än det dubbla av vad banken lånade ut från början. Detta är anledningen varför så många länder i Afrika och Sydamerika aldrig blir skuldfria trots att större delen av deras BNP går till amorteringar varje år. I Nigeria så mycket som 90%… ändå blir landet aldrig skuldfritt. Och pengarna går till den rika eliten i västländerna som kan leva gott på nigerianernas och miljoner andra människors arbete. Ovanpå detta kommer problemet med den exponentiella tillväxt som räntan framtvingar. Eftersom nästan alla företag, stater och individer har räntebelagda lån och dessa växer exponentiellt så måste även ekonomin växa exponentiellt för att klara av att möta återbetalningskraven från de som skapar våra pengar (banker via fractional reserve banking). Det är därför ekonomer och politiker alltid talar om behovet av tillväxt! Och denna tillväxt leder då till regelbundna fördubblingar av befolkningsmängd, energikonsumtion, matkonsumtion/produktion osv. Och som en känd ekonom sade:
”Den som tror att evig tillväxt är möjlig i en värld av ändliga resurser är antingen en idiot eller (neoklassisk) nationalekonom” Inflationskravet hos centralbankerna gör att människor måste försättas i arbetslöshet för att värdet på våra pengar inte ska minska för mycket trots att penningmängden hela tiden tvångsmässigt växer. När centralbanker har låg styrränta så expanderar skuldsättningen i samhället vilket ökar tillväxten men även inflationen. När centralbanken höjder styrräntan så minskar skuldsättningen vilket innebär att människor blir arbetslösa eftersom många företag då går i konkurs eftersom nya pengar (skapade genom skuld) krävs i systemet för att betala gamla skulder. Traditionellt menar man att höjda styrräntor minskar inflationen men faktum är att empiriska bevis saknas för detta påstående. Istället blir det så att när företag börjar gå omkull och människor blir arbetslösa så minskar antalet varor och tjänster på marknaden efter en tid vilket faktiskt leder till fortsatta prisstegringar. Enligt räntekritikern Per Almgren ökar inflationen med cirka 0.5% för varje % som styrräntan höjs av Riksbanken. Med det är alltså inte sagt att inflationen sjunker för att styrräntan sänks! Inflationen är helt enkelt strukturellt fastnaglad i vårt samhälle via den positiva räntan. Under medeltidens Europa var ränta=ocker och belagt med dödsstraff om ockret företogs mellan kristna. Därför fick den judiska minoriteten en viktig funktion som lånegivare till den kristna majoriteten under denna tid vilket är anledningen till deras ökända rykte som ”rika och snikna”. De i övrigt så diskriminerade judarna fick via sin bankverksamhet en naturlig plats i samhället och fann försörjning när andra försörjningssätt kanske var svåra att finna. Inom Islam är räntan fortfarande inte accepterad och i den muslimska världen agerar bankerna på så vis att de köper det som låntagaren behöver och sedan säljer objektet med vinst på avbetalning tillbaka till denne över ett antal år. Dagens västerländska räntesystem är inte hållbart. Därför bör penningräntan, precis som alla andra monopolräntor, återgå till offentligheten eller upphöra som monopol genom konkurrensutsättning. |
Du betalar mycket mer i ränta än du trorJAK är medveten om räntorna, de betonar att de arbetar med att minska ränteflöden mellan samhällsklasser.
|