Vad är landskatt?
Landskatt är en svensk motsvarighet till engelskans "Land Value Tax" och innebär en skattereform där skatt på arbete (företagsskatt/inkomstskatt/moms/sociala avgifter) sänks samtidigt som det införs skatt på naturresursmonopol i motsvarande grad. I begreppet land inkluderas rumsliga resurser (hav, sjö, markyta, luftutrymme, omloppsbanor runt jorden), elektromagnetiska frekvenser, mineraler samt vilda växter och djur. Begreppet land är en modernare motsvarighet till den gamla Grundregalen.
Inom den geoklassiska ekonomin införlivas även avgifter på andra ekonomiska monopol än land - t ex patent och oktrojinnehav (banklicens). |
Geoklassiska monopolavgifter:
|
Som kvittar ut:
|
Markvärdesavgift:
För naturresursen mark är landskatten en markvärdesavgift - en avgift som samlar in jordränta. Detta genom att plocka in 100%, eller nära detta, av markhyran (markpriset har inget att göra med detta) till staten. Indirekt innebär detta att alla markägare hyr marken av samhället. Men de behåller ändå full äganderätt över densamma och kompenseras med lägre skatter på sitt nyttoskapande, dvs. sitt arbete och sitt produktiva nyttjande av kapital. Notera att mark får värde av sitt läge och naturresursrikedom, exempelvis närhet till kommunal service, skattefinansierad infrastruktur och omkringliggande företagande. Markvärdesavgiften tar inte hänsyn till eventuella byggnader eller förbättringar uppförda på fastigheten, skatten påverkas inte då ägaren renoverar eller bygger nytt. Istället är det vad samhället runt om marken bringar till ägaren i form av jordränta som lägger nivån på vad skatten blir. Filosofiskt kan det därför sägas att markvärdesavgiften samlar upp värdet av "omgivningens arbete" som tillfaller markägaren i olika former. Det är dessa s.k. positiva externaliteter, som omgivningen bjuder på helt gratis, som samlas upp med landskatt. I dagens system tillåts detta ekonomiska fenomen att skapa klassklyftor och motverka ekonomisk utveckling. I det geoklassiska skattesystemet tillåts det istället att verka för samhällets bästa. Idag finns bra digitala verktyg för att värdera mark. Datorsystem som räknar fram markvärden har god precision. De baserar sina värderingar på många faktorer, exempelvis frekventa försäkringsrelaterade värderingar och riktiga fastighetsförsäljningar i området.
Vissa geoister förespråkar att markvärdesavgiftens nivå skall sättas genom en utauktionering för att få det korrekta marknadsvärdet. De flesta anser dock att staten bör tillhandahålla oberoende kompetenta värderare för att hitta taxeringsvärdet och göra förfarandet mindre invasivt mot markägaren. Oavsett värderingsmetod är det mycket viktigt att omtaxering sker årligen för att anpassa markvärdesavgiften till markhyrans marknadsmässiga stigande och fallande nivåer. Historiskt perspektivLandskatten är ingen ny idé. På 1800 talet så förespråkade Henry George i USA ett skattesystem som bygger på landskatt (inriktningen kallas ibland därför för "Georgism"). Det fanns en stor folkrörelse kring detta, den så kallade "single tax movement". Henry George förde själv ett bredare budskap om att alla monopolräntor kunde samlas upp. Föregångaren David Ricardo som även är känd för teorier om komparativa fördelar, hade haft många funderingar kring landskatt. Enligt ekonomen Fred Harrison kan landskatt-rörelsen ses som en motreaktion på en del reformer som genomfördes under 1700-talet då Europa demokratiserades. I det feodala samhället utgick alltid skatten från land, men den ökade demokratiseringen gjorde att de engelska markherrarnas makt var hotad. De kunde inte privatskatta sina undersåtar via höga markhyror längre utan riskerade att få bära skattebördorna själva istället. I syfte att bibehålla sina privilegier använde de sitt politiska inflytande för att skifta skatt från land till arbete. Detta lyckades, och under 1900 talet så blev det närapå standard att i väst betona just skatten på arbete.
Arbetarrörelser som växte upp i väst såg beskattningen av arbete som en gest av solidaritet arbetare emellan, och detta var den idé som kom att dominera arbetarrörelserna. Vad som inte lyftes fram på samma sätt var dessa skattetypers snedvridande effekter som motverkade full sysselsättning och den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället. I takt med ökad globalisering och kapitalets ökade flyktighet under 80 och 90-talet så blev det tekniskt allt svårare att beskatta kapital, och skatten på arbete nådde en historisk höjdpunkt. Skatter på flyktigt kapital är kontraproduktivt då skatteplanering hos storföretagen minskar uttagsbasen markant. Och för höga skatter på arbete har gjort att produktionen flyttat till låglöneländer. |
Videon ovan är utvalda delar från dokumentären 'The third way' (1990)
|
Sverige har, vad vi lyckats forska fram, haft landskatter sedan medeltiden fram till 1903. Vi har genom åren kallat det allt från tingslame, ledungslame och skeppsvist till att sedan kalla det Grundskatt. De har ofta varit bra utformade, gjort att bönder haft en möjlighet att leva på sitt jordbruk. Men ibland väldigt orättvisa genom att andra grupper inte beskattats på samma villkor. Ett problem som landskatten dras med är dess tydlighet. Den är inte inbakad i priset på en vara som momsen, den dras inte av arbetsgivaren som inkomstskatten... nej den måste betalas in på en faktura av markägaren själv. Denna ärliga transparens, kopplat till ett tidigare icke-demokratiskt samhälle, har gjort att många missförstått den och att den ibland baktalats orättmätigt genom historien. Dessa missförstånd behöver ersättas av ökad kunskap om den geoklassiska ekonomiska skolan som ger god förståelse om de verkliga ekonomiska orättvisorna i samhället. De privata ekonomiska monopolen!
Internationellt perspektiv:
I dagsläge tar Hong Kong in 40% av sina skatteintäkter genom landskatt-principer (direkta markleasingavtal), och även i övriga Kina lägger skattesystemet sin betoning på naturresurser snarare än produktivitet. Detta skulle delvis kunna vara en förklaring till deras stora ekonomiska framgångar. I USA kan man tydligt se att de delstater som har någon form av skatt på land har markant lägre boendekostnader. Pennsylvania som sedan länge har haft en så kallad "Split property tax" (landskatt-fastighetsskatt-hybrid) klarade sig överlägset bäst igenom 30-tals depressionen som till stor del skapades av markspekulation. I Skottland har miljöpartiet på sin agenda att införa landskatt och idéns popularitet tycks öka.
Andra länder med landskatt i olika grad är Estland, Australien och Danmark.
Nuförtiden rekommenderar OECD, IFS och IMF markvärdesavgift. En sådan ger enligt dem störst ekonomisk tillväxt av alla skatter, skapar jobb, stimulerar byggsektorn maximalt, dämpar spekulation och bekämpar utglesningen. Vår tids största problem. Dessutom driver FN-Habitat landskatt som en lösning för att minska fattigdom i världen.
Internationellt perspektiv:
I dagsläge tar Hong Kong in 40% av sina skatteintäkter genom landskatt-principer (direkta markleasingavtal), och även i övriga Kina lägger skattesystemet sin betoning på naturresurser snarare än produktivitet. Detta skulle delvis kunna vara en förklaring till deras stora ekonomiska framgångar. I USA kan man tydligt se att de delstater som har någon form av skatt på land har markant lägre boendekostnader. Pennsylvania som sedan länge har haft en så kallad "Split property tax" (landskatt-fastighetsskatt-hybrid) klarade sig överlägset bäst igenom 30-tals depressionen som till stor del skapades av markspekulation. I Skottland har miljöpartiet på sin agenda att införa landskatt och idéns popularitet tycks öka.
Andra länder med landskatt i olika grad är Estland, Australien och Danmark.
Nuförtiden rekommenderar OECD, IFS och IMF markvärdesavgift. En sådan ger enligt dem störst ekonomisk tillväxt av alla skatter, skapar jobb, stimulerar byggsektorn maximalt, dämpar spekulation och bekämpar utglesningen. Vår tids största problem. Dessutom driver FN-Habitat landskatt som en lösning för att minska fattigdom i världen.
Landskatt och rättvisa
För några år sedan ägde 1% av Sveriges befolkning uppemot 30-40% av all rikedom i landet. En siffra som troligen är ännu större idag. Globaliseringen med flytt av arbete till låglöneländer kan delvis förklara det, men också på grund av att vanliga arbetare betalar runt 60% av sin inkomst i skatt, medan ägare bara betalar runt 30% i skatt på kapitalavkastningar.
En fullt genomförd landskattereform sätter stopp för beskattning av både kapitalavkastning och arbete. Med andra ord slutar vi motverka dem som skapar välståndet i samhället - arbetarna och företagarna. Landskatter beskattar istället monopolräntan, övervinsten på monopolet, som ger orättvisa intäkter.
En annan av rättviseaspekterna till att beskatta monopol, istället för arbete och vinster, är att medborgaren själv får välja hur mycket skatt som ska betalas utifrån vad medborgaren värderar att hen får i gengäld. Gällande markvärdesavgiften väljs skattenivån genom exempelvis val av bostadens geografiska placering. Nära samhällsservice= hög skatt. Långt från samhällsservice=låg skatt.
Rent moraliskt kan man säga att landskatten beskattar människor för vad de tar via fördelar som andra inte kan besitta enbart genom sitt eget flit och kunnande, istället för att som idag beskatta människor för vad de ger till samhället via sitt arbete och företagande. Andra etiska perspektiv på landskatten har givits via liknelser med vår svenska allemansrätt. Ingen människa skapade jorden, alltså tillhör den oss alla. Landskatten ger via detta allemansrätten ett ekonomiskt perspektiv där vi alla delar på jordens ekonomiska gåvor på ett rättvist och jämlikt sätt.
Hur påverkas fastighetsmarknaden av landskatten?
Landskatt främjar effektivisering av ekonomin på alla plan, inklusive fastighetsmarknaden. Inne i städer där exempelvis bostäder just nu är bristvara är markvärdet (som beskriver profitmöjligheterna) högt. Men just nu ägs all mark av markägare som inte nödvändigtvis planerar att bygga, de tjänar ju på att det är höga hyror. De behöver inte bygga mer för att tjäna bra. De avvaktar med byggprojekt för att tjäna lite extra nu när hyrorna är höga, vilket pressar upp hyror och priser över normal nivå. Detta innebär att markmonopolet missbrukas för att få övervinster - inkomster som varken kommer från arbete eller risktagande. Landskatten gör att markägandet kommer med en månatlig kostnad som motverkar detta missbruk. När konkurrensen ökar på fastighetsmarknaden via landskattens inflytande ges hyresgäster större möjligheter att finna nya bostäder om hyrorna görs oskäliga där de bor för närvarande. Och stannar de kvar i ett område där fastighetsägarna höjer hyrorna så kommer markens del av den totala hyran att beskattas bort av staten. Dessa markägare söker sig alltså istället till investeringar som ger kapitalavkastning, som exempelvis att bygga hus där det behövs och förbättra befintliga hus för att göra sina hyresgäster nöjda. Resursallokeringen i samhället blir därmed bättre.
I dagens system hjälper inget annat än en landskattereform för att få långsiktiga skäliga boendevillkor. Tänk själv om alla i samhället hade bostad och jobb. Vad skulle hyresvärdarna då inte kunna ta i hyra? Historien har visat att markägare ofta tagit ut precis så mycket hyra att hyresgäster och arrendatorer bara fått behålla vad som krävs för grundläggande uppehälle. Detta var normen i dåtidens allehanda feodala samhällsformer.
Fastighetskrascher som utlöser ekonomiska kriser är ett återkommande problem idag. Detta kommer av markvärdesspekulation. Tack vare att en oanvänd tomt uppfordrar en ansenlig summa skatt varje år, så kommer ingen att vilja äga tomter i spekulationssyfte efter att en landskattereform genomförts fullt ut. Fastighetsbubblor motverkas därmed effektivt. Den som inte använder en tomt kommer att sälja den och marknaden kommer att få ett stort utbud av tomter vilket får priserna att drastiskt sjunka. Kanske till en bråkdel av vad de är idag. Samtidigt, tack vare nedkvittningen av skatter på arbete och kapital, kommer även byggkostnaderna sjunka markant, vilket ytterligare ökar byggandet. Detta sammantaget gör att människor i högre grad mot idag kan börja spara till sitt boende. Vilket med andra ord gör dem mindre beroende av att låna pengar och driva upp skuldsättningen i samhället... som ju är ett så stort problem idag.
Landskatten har även en effekt vad gäller att stödja glesbygden, eftersom fastigheter långt ifrån samhällets service skattesubventioneras genom lägre landskatt som följd av lägre markvärde. Människor ges därmed större möjligheter att själva välja var det vill leva och verka. Inne städer där landskatten är hög kan den slås ut på höjden så att många lägenhetsboende gemensamt bär skatten som sedan förmedlas via fastighetsägaren till skatteverket. Markhyrorna bärs alltså av samhället som helhet och inte i grund den enskilde markägaren. Systemet kan liknas vid hur företagen idag förmedlar momsen till staten genom att sälja varor och tjänster. Men momsen bärs ju av alla i samhället som handlar. Landskatten bärs av alla som nyttjar mark, och det gör vi ju alla.
Dessa faktorer sammantaget leder till att städernas utnyttjande av land förbättras och optimeras. Reseavstånd förkortas och rätt mark används för rätt typ av verksamhet. Städer kan förtätas och behöver inte längre breda ut sig och hårdgöra framtida generationers matjord. Stat och kommun kan också få tillbaka infrastruktursatsningar genom att höjda markvärden leder till höjd skatt.
Hur påverkas arbetsmarknaden?
Ett viktigt argument för landskatt är de jobbskapande effekterna. När bankerna slutar låna ut pengar till markspekulation kommer de istället att låna ut mer pengar till företagssektorn och öka konkurrensen sinsemellan.. Detta innebär att företag kan satsa på nytt kapital som i sin tur kräver fler anställda. Ett ökat behov av arbetare kommer i sin tur leda till att reallönerna drivs upp. Därmed kan vi pressa ned arbetslösheten och öka välståndet i samhället.
Varför så mycket fokus på mark och jordränta?
Alla naturresurser är viktiga, likväl problemen med andra typer av ekonomiska monopol, men markfrågan är den viktigaste. Landskatteförespråkaren Winston Churchill kallade markmonopolet "modern av alla monopol". Många skäller på bankerna idag men markmonopolet är faktiskt överordnat monopolet över penningskapandet. Detta kan bevisas med den enkla frågan: Om du ägde alla pengar på jorden och jag ägde all mark. Vad skulle jag då ta i hyra för första natten?
Idag lever vi i det faktumet att de flesta av oss hyr mark (bostad) via räntekrediter som vi får av bankerna. Bankerna är den nya tidens markherrar och vårt samhälle betalar enorma värden i amortering och ränta varje år till dem. Låt oss ta tillbaka markhyran till oss själva och samtidigt hjälpa banksystemet att bli mer stabilt - bortom återkommande finanskriser där banker går omkull och skapar stora obalanser i samhällsekonomin.
Grundproblemet handlar om att vi människor alltid vill bo nära varandra. Det är så vi fungerar. Och när vi skapar ekonomisk utveckling tillsammans på en begränsad landyta så höjs markvärdena i samhället vilket driver upp hyror och arrenden. Historien har visat att hyrorna till slut alltid överstiger löneutvecklingen på ett sätt som slutar i ekonomisk stagnation och stora samhällsklyftor om inte "jordräntan", som genererar hyrorna, neutraliseras. Landskatten är det effektivaste verktyget för att nå denna nödvändiga effekt. Och för intäkterna kan staten långsiktigt kvitta ut skatter på arbete och kapital. Detta är vägen mot ett rikare och rättvisare samhälle för oss alla.
Idag lever vi i det faktumet att de flesta av oss hyr mark (bostad) via räntekrediter som vi får av bankerna. Bankerna är den nya tidens markherrar och vårt samhälle betalar enorma värden i amortering och ränta varje år till dem. Låt oss ta tillbaka markhyran till oss själva och samtidigt hjälpa banksystemet att bli mer stabilt - bortom återkommande finanskriser där banker går omkull och skapar stora obalanser i samhällsekonomin.
Grundproblemet handlar om att vi människor alltid vill bo nära varandra. Det är så vi fungerar. Och när vi skapar ekonomisk utveckling tillsammans på en begränsad landyta så höjs markvärdena i samhället vilket driver upp hyror och arrenden. Historien har visat att hyrorna till slut alltid överstiger löneutvecklingen på ett sätt som slutar i ekonomisk stagnation och stora samhällsklyftor om inte "jordräntan", som genererar hyrorna, neutraliseras. Landskatten är det effektivaste verktyget för att nå denna nödvändiga effekt. Och för intäkterna kan staten långsiktigt kvitta ut skatter på arbete och kapital. Detta är vägen mot ett rikare och rättvisare samhälle för oss alla.
Svenskt tal. En kort översikt.
|
Engelskt tal. Anledningar för ett miljöparti.
|