Vad är monopolränta?
För att komma fram till det ska vi nu utvidga konceptet för jordräntan som vi beskrev i tidigare artikel.
Kunskapen om monopolränta finns hemma hos dig
Monopolspelet handlade ursprungligen om att informera om monopolränta.
Monopolspelet skapades en gång i tiden som "The landlords game" för att beskriva hur fattigdom skapas via monopoliserade naturresurser. Ju mer vi jobbar och utvecklar samhället, ju mer gynnas de som äger jorden via jordräntan. De fattiga kan slita hur mycket som helst. De kommer aldrig att komma upp sig ändå. Precis som de med underläge i Monopol... de är chanslösa mot den som äger Centrum och Norrmalmstorg.
Det var tyvärr så att de gamla landskattreglerna, "Single tax" och "100 % Site Value Tax", inte var så spännande. Med de reglerna var det nästintill omöjligt att vinna eftersom det fanns rättvisa inbyggt i reglerna. Ingen kunde monopolisera utan att betala för sig. Och av någon anledning gillar vi inte ett spel utan vinnare. ;)
Wikipedialänk om Monopolspelet.
Hela historien finns beskriven här.
Och här: Monopoly Is Theft.
Det var tyvärr så att de gamla landskattreglerna, "Single tax" och "100 % Site Value Tax", inte var så spännande. Med de reglerna var det nästintill omöjligt att vinna eftersom det fanns rättvisa inbyggt i reglerna. Ingen kunde monopolisera utan att betala för sig. Och av någon anledning gillar vi inte ett spel utan vinnare. ;)
Wikipedialänk om Monopolspelet.
Hela historien finns beskriven här.
Och här: Monopoly Is Theft.
"Underläget" i monopolspelet får ett ord
Tomträtterna i monopolspelet är olika lönsamma. Vissa monopol ger ingen monopolinkomst alls. Andra monopol ger stor monopolinkomst, eller "monopolränta" som det kallas i akademiska kretsar.
Monopolränta finns för alla juridiskt skapade monopol. Jordränta är exempelvis en monopolränta, men i den här artikeln ska vi lista ett flertal andra monopolräntor. Monopolränta samlas upp med monopolhyra eller avgift, en hyra/avgift för att få äga monopolet en viss tid eller med en viss omfattning. Gemensamt för avgifter (hyror) som samlar in monopolräntor är att de gemensamma resurserna då sannolikt används på bästa sätt. Och eftersom vi lever i en ändlig värld så behöver vi hitta ett sätt att effektivisera användandet av gemensamma resurser. Dessa viktiga resurser ska nämligen inte slösas bort.
Ett samlingsnamn för alla räntor på naturresurser kan vi kalla naturresursränta, eller "jordränta" om vi ska använda ekonomiska benämningen "jord" för att syfta på naturresurser. Dessa räntor är arbetsfria inkomster som inte motsvaras av någon arbetsinsats eller något risktagande. Det är en inkomst från att äga ett fördelaktigt monopol. Och därför skadas inte marknaden av att det införs en offentlig naturresurshyra / landhyra för att samla upp räntan. Det sker ingen snedvridning av marknaden eftersom det är ett redan snedvridet tillstånd, där någon får arbetsfria inkomster, som rättas till genom införandet av landskatten. |
Monopolränta, ett exempel
Föreställ dig att det i alla tider runnit vatten till en sjö, det har aldrig varit problem att få tillgång till vatten för lokalbefolkningen. En dag kommer en rik herre och köper tillflödet till sjön och börjar ta betalt för att släppa igenom vatten. En allmän tillgång har gjorts om till ett system som berikar monopolisten och utnyttjar omgivningen. Monopolisten tar betalt för det som naturen bjöd på gratis.
Att sälja vatten som skulle runnit till sjön är lika illa som att bara blockera vattenflödet. Det är lika illa att hyra ut naturresursen som det är att låta naturresursen ligga oanvänd. Monopolisten har inte skapat något eget, denne har endast börjat ta betalt för något som redan fanns. Alla som äger mark tjänar på omgivningens behov av mark på samma sätt som exemplet ovan. Inne i städer är behovet av mark störst. Då någon monopoliserar mark och sedan antingen hyr ut den för att skaffa sig monopolränta, eller låter bli att använda den. Då utnyttjas omgivningens trångmål. Läs även artikeln: The rise of the freeloaders |
Elektromagnetiska spektrumet
Spektrumkartan i USA, här kan ni se vem som äger/hyr vad
Precis som jordränta existerar för jord så existerar det exempelvis frekvensränta för det elektromagnetiska spektrumet. Idag hyr exempelvis 3G operatörer den exklusiva rätten att använda några frekvensband mellan 400 MHz och 3 GHz. De betalar stora pengar för ensamrätten till frekvensbanden i så kallade spektrumauktioner. Detta eftersom det är brist på frekvenser med bra egenskaper för dataöverföring. Detta ingår i det ekonomiska begreppet "land", och det går till och med att rita en karta över alla områden som kan ägas. [En högupplöst version av spektrumkartan här bredvid.]
Omloppsbanorna, utrymmet runt jordklotet
Dessutom börjar det bli trångt för satelliterna i omloppsbana runt jorden, en eventuell världsregering skulle exempelvis kunna samla in satellitränta för att satellitägarna ska tvingas använda utrymmet som finns runt jorden så effektivt som möjligt. De mest populära omloppsbanorna skulle alltså få de högsta hyrorna. Dvs det belopp som högstbjudande är beredd att betala till hela jordens befolkning för att få ensamrätten över resursen något år eller två. Detta ingår också i begreppet land.
Mineralerna
Något som är riktigt viktigt att avgiftsbelägga är mineralräntor. Det är arbetsfria och riskfria inkomster som kommer från mineralbrytingsrättigheter. Ett exempel på metod för att samla upp mineralränta är gruvskatt, något som Sverige nästan helt saknar. Vi svenskar erbjuder bland de mest gynnsamma situationerna i världen för utländska företag att ta våra resurser, det är i princip gratis att ta vår malm. En halv promille är skatten. Andra länder har varit smarta, de har beskattat sina mineraler hårt, tvingat omvärlden att betala för de resurser de vill ha. Norge har genom detta tänk blivit bland de rikaste i världen med sin oljefond. Men så gör inte vi svenskar. Vi nöjer oss med att vara arbetare i gruvorna istället för ägaren av malmen. Mineraler ingår i begreppet "land". Återvinning och återanvändning är inte lönsamt så länge ny brytning av mineraler är billigt. Hög gruvskatt skulle stimulera hela återvinningsbranschen, det skulle bli ekonomi i att återvinna mineraler som ligger på våra soptippar!
jv-inspel-mineralstrategi2012.pdf | |
File Size: | 87 kb |
File Type: |
Vilt och fisk
Rättigheten att minska jordens bestånd av vilt och fisk har även det räntor. När det överfiskas så berövas hela världen. Att fiska bort hela bestånd utan att vårda så att bestånden kan återhämta sig innebär att kostnaderna socialiseras medan vinsterna privatiseras. Så även här behöver ränta återföras till folket så att det inte kan finnas lönsamhet i att förstöra naturen. Även detta inkluderas i begreppet land. Landskatt för fisk behöver upprättas i samarbete med andra länder. Alla fiskar ju på samma vatten, och dessutom simmar fisken fritt över gränser. Landskatt för denna resurs är en politisk utmaning att upprätta, men det måste ske så att vi inte överfiskar de bestånd som finns. I Sverige är läget akut.
Det finns fler sorters monopol och rättigheter
Ensamrätten att ge ut betalmedel i ett samhälle är exempelvis monopol för en påhittad resurs, en virtuell resurs som vi kallar pengar. Monopolränta för penningskapande kallas exempelvis seigniorage i dagens akademiska vokabulär. Vi kan kalla det för penningränta. Idag samlar Riksbanken tyvärr bara in en bråkdel av all penningränta, resten går ner i privata fickor. Men det är lätt att ändra detta genom en penningreform. Georgism innebär alltså enligt vissa georgister även en penningreform. Henry George var exempelvis själv det som kallas "Green backer", han ville att samhället skulle skapa sina pengar och låta penningräntan gå till folket. Idag är motsvarande system det som kallas för "100% reserve banking". Rörelsen som strävar i denna riktning är väldigt stor. Georgismen är alltså kompatibel med nuvarande ideologier samt penningreformisternas ideologier. Även ekonomer i IMF funderar i denna riktning, de har släppt The Chicago Plan Revisited. Vi kan nämna att JAK är medveten om räntorna, det är lätt att tro att de syftar på "vanlig" ränta på banken, men de betonar att de arbetar med att minska monopolränteflöden för pengar, penningränteflöden mellan samhällsklasser. Det här monopolet räknas inte in i begreppet land, det hamnar utanför men är fortfarande viktigt.
Immaterialrätt
Även licenser och copyright har monopolräntor. Nu rör vi oss in i huvudfrågan i immaterialrätten. Exempelvis så är det tack vare samhällets gemensamma arbete som ny teknik och ny kultur skapas. Samhällets kollektivt finansierade kultur, forskning och utbildning. Så frågan är hur vi ska förhålla oss till detta. Här är georgister väldigt oense, och mycket debatt pågår. Men på något sätt ska ränta från dessa monopol slutligen tillfalla samhället. Vi vet att andra tankesmedjor är mer specialiserade på detta ämne och låter dem hålla i debatten. Det vi georgister vill tillföra debatten är att det finns något som kallas monopolränta, och att den aspekten är viktig i ämnet. Grundregeln är att den delen i ett verk som kan sägas vara resultatet av individens egna arbete i sin helhet ska tillfalla arbetaren. Men att den del som är resultatet av samhällets tidigare arbete ska tillfalla samhället. Hur vi delar upp dessa två aspekter är väldigt svårt eftersom de är sammanflätade. Denna form av monopol är inte heller "land".
Marknadsmonopol
Det kan vara läge att poängtera att det inte alltid är bra att hyra/auktionera ut monopol. Iallafall inte om tiden som monopolet gäller blir för kort så att inventarieproblem uppstår eller att monopolägare inte uppfyller det åtagande som följer med monopolet. Monopoluthyrning måste utformas bra för att gynna medborgarna. Ett mindre lyckat exempel på monopolskatt är alltså läkemedelsmonopolet som just nu hyrs ut till högstbjudande.
Ännu bredare term - Privilegiehyror, inkomster som är både riskfria och arbetsfria!
Ett samlingsnamn för alla sorters oförtjänade passiva inkomster är engelska termen "Economic Rent". Där inkluderas även privilegier givna av staten, exempelvis orättvisa bidrag som andra människor inte kan få eller tilldelade marknadsmonopol.
En svensk översättning som brukar användas är "privilegiehyror. En juridisk eller fysisk person som söker priviegiehyror kan därmed benämnas "privilegiejägare" efter den engelska termen "Rent Seeker" som betyder detsamma. Allt beskrivet ovan utgör olika former av privilegier som genererar passiva hyror.
En svensk översättning som brukar användas är "privilegiehyror. En juridisk eller fysisk person som söker priviegiehyror kan därmed benämnas "privilegiejägare" efter den engelska termen "Rent Seeker" som betyder detsamma. Allt beskrivet ovan utgör olika former av privilegier som genererar passiva hyror.