Omställning till ett hållbarare samhälle
För några år sedan blev frågan om att långsiktigt hållbarare samhälle en av politikens allra viktigaste frågor. Det talades om den globala uppvärmningen som ett möjligt resultat av människans utsläpp av koldioxid i atmosfären, och det skapades en stor enighet kring synen om att jordens resurser håller på att ta slut. Ständigt återkommande skuld och finanskriser har i dagsläget tagit fokus från detta, men många menar ännu att frågor som dessa är mänsklighetens verkliga ödesfrågor.
|
|
I korthet kan man säga att omställningen till ett hållbarare samhälle handlar om att skapa ett samhälle som endast använder sig av förnyelsebar energi samt återvinner de metaller och mineraler som vi utvinner från jorden, så att på så vis göra samhället oberoende av alla resurser som kan komma att ta slut.
En huvudsaklig uppgift är att bryta beroendet till oljan, dels därför att vissa menar på att ökade koldioxidutsläpp skapar en global uppvärming, men dels också eftersom många bedömare anser att oljeproduktionen nu har nått sin topp, vilket innebär att tillgången nu inte ökar i samma takt som efterfrågan. Men det är inte bara olja som vårt samhälle har blivit beroende av. Vårt jordbruk med intensiv konstgödsling har gjort sig beroende av fosfor som bryts i gruvor, men även detta kommer också en dag att ta slut. Det handlar också om att bevara våra ekosystem och våra matjordar fria från miljögifter och under balans så att vi återför lika mycket näringsämnen som vårt jordbruk förbrukar.
En huvudsaklig uppgift är att bryta beroendet till oljan, dels därför att vissa menar på att ökade koldioxidutsläpp skapar en global uppvärming, men dels också eftersom många bedömare anser att oljeproduktionen nu har nått sin topp, vilket innebär att tillgången nu inte ökar i samma takt som efterfrågan. Men det är inte bara olja som vårt samhälle har blivit beroende av. Vårt jordbruk med intensiv konstgödsling har gjort sig beroende av fosfor som bryts i gruvor, men även detta kommer också en dag att ta slut. Det handlar också om att bevara våra ekosystem och våra matjordar fria från miljögifter och under balans så att vi återför lika mycket näringsämnen som vårt jordbruk förbrukar.
En övermäktig utmaning?
Problemet med en omställning av det här slaget är att det ställer samhället inför en oerhört stor utmaning. Det är en stor utmaning på två sätt. Dels så krävs nytänkande och innovation.
Men framför allt krävs det stora investeringar i ny infrastruktur, nya maskiner och nya bostäder. Vi måste bygga ut produktionen av förnyelsebar energi. Våra bostäder måste göras energisnålare. Vi behöver hitta alternativa driv-medel och/eller motorer till våra transportmedel. Etc.
Det är inte svårt att föreställa sig hur politiker känner maktlöshet inför en uppgift så stor som denna. Speciellt när samhället även har andra problem i form av arbetslöshet, bostadsbrist och ständigt återkommande finanskriser, ja, så kan rentav frågan om omställning till ett hållbarare samhälle te sig rentav övermäktig. Att världen för tillfället tycks dra emot krig och konflikter försvårar situationen ytterligare. Kanske är det detta som är orsaken till många års misslyckanden när det gäller att komma fram till globala överrenskommelser om att minska koldioxidutsläppen. De olika nationerna har helt enkelt inte den energi som krävs för att ta itu med svåra problem som dessa. Det som en gång i tiden var alarmism kring klimat, sinande resurser och miljöförstöring, har mer och mer bytts ut mot apati.
Men ur denna apati tycks det samtidigt ha kommit en insikt. En insikt om att alla problem hör ihop. Det går inte att lösa våra miljöproblem med mindre än att man samtidigt löser våra finansiella problem, och det går inte heller att lösa våra finansiella problem utan att samtidigt lösa sociala problem som arbetslöshet och bostadsbrist etc. Allt hänger ihop.
Så hur kan då landskatt vara en nyckel i omställningen till ett hållbarare samhälle. Framför allt handlar det om att göra arbetskraft så billig att omställningen blir möjlig att genomföra.
Men framför allt krävs det stora investeringar i ny infrastruktur, nya maskiner och nya bostäder. Vi måste bygga ut produktionen av förnyelsebar energi. Våra bostäder måste göras energisnålare. Vi behöver hitta alternativa driv-medel och/eller motorer till våra transportmedel. Etc.
Det är inte svårt att föreställa sig hur politiker känner maktlöshet inför en uppgift så stor som denna. Speciellt när samhället även har andra problem i form av arbetslöshet, bostadsbrist och ständigt återkommande finanskriser, ja, så kan rentav frågan om omställning till ett hållbarare samhälle te sig rentav övermäktig. Att världen för tillfället tycks dra emot krig och konflikter försvårar situationen ytterligare. Kanske är det detta som är orsaken till många års misslyckanden när det gäller att komma fram till globala överrenskommelser om att minska koldioxidutsläppen. De olika nationerna har helt enkelt inte den energi som krävs för att ta itu med svåra problem som dessa. Det som en gång i tiden var alarmism kring klimat, sinande resurser och miljöförstöring, har mer och mer bytts ut mot apati.
Men ur denna apati tycks det samtidigt ha kommit en insikt. En insikt om att alla problem hör ihop. Det går inte att lösa våra miljöproblem med mindre än att man samtidigt löser våra finansiella problem, och det går inte heller att lösa våra finansiella problem utan att samtidigt lösa sociala problem som arbetslöshet och bostadsbrist etc. Allt hänger ihop.
Så hur kan då landskatt vara en nyckel i omställningen till ett hållbarare samhälle. Framför allt handlar det om att göra arbetskraft så billig att omställningen blir möjlig att genomföra.
Återvinning och reparation kräver mer manuellt arbete
Vi lever i ett industriellt samhälle där fabriker producerar varor på löpande band. Men att återvinna eller reparera en produkt är alltid ett mer eller mindre manuellt arbete. Vi känner alla igen detta ifrån när vi sopsorterar och tvingas separera plastdetaljer från papp-förpackningar, eller när vi försöker laga något som har gått sönder. Ju högre krav man ställer på återvinning, desto mer arbete kommer att krävas. På samma sätt kommer också mer reparation och underhåll att kräva mer arbetskraft.
För att göra återvinning och reparation lönsamt är det därför viktigt med två saker:
Om man på andra sidan gör materialanvändning förknippat med skatter och avgifter, skapas ett incitament att åternavända och reparera produkter. Landskatt behöver alltså inte bara innebära en skatt på land, utan kan även innefatta beskattning eller avgifter på metaller, plaster och andra material som framställts från jordens naturresurser.
För att göra återvinning och reparation lönsamt är det därför viktigt med två saker:
- Billig arbetskraft
- Rätt pris på resurser och material som inkluderar långsiktiga kostnader för miljö och samhälle.
Om man på andra sidan gör materialanvändning förknippat med skatter och avgifter, skapas ett incitament att åternavända och reparera produkter. Landskatt behöver alltså inte bara innebära en skatt på land, utan kan även innefatta beskattning eller avgifter på metaller, plaster och andra material som framställts från jordens naturresurser.
Förutsättningar för närproducerat och ekologiskt
Vissa dystra prognoser talar för att världen kommer att drabbas av en energikris när ojan börjar ta slut. En deciliter bensin klarar av att förflytta en bil en dryg kilometer, och alla som knuffat en bil med motorstopp, inser vilken energi som finns lagrat i en enda deciliter bensin. Visserligen kan vi ersätta en hel del energi med förnyelsebar energi, men vissa talar ändå om att vi kan komma att behöva minska energibehovet i vårt samhälle avsevärt som en följd av dyrare olja.
Framför allt menar vissa på att vi kan behöva skapa ett energieffektivare samhälle vad gäller vår matproduktion. Idag fraktas mat över hela världen med hjälp av stora mängder energi. Det jordbruk vi har idag är också till stora delar beroende av bensin och stora maskiner. För att producera det konstgödsel vi idag använder i jordbruket behövs också stora mängder energi. Även olika former av besprutningsmedel framställs ur olja.
Vi kan behöva se en övergång till mer ekologiskt jordbruk som ligger närmare konsumenterna. I ett sådant jordbruk kan det behövas mer av manuellt arbete. Om man till exempel ska klara sig utan besprutningsmedel kan man behöva mer av manuell ogräsrensning etc.
Med dagens skattesystem skulle det vara mycket svårt att gå över till ekologiskt och närproducerat i större skala. Den höga skatten på arbete gör det helt enkelt för dyrt att ha anställda som utför manuella sysslor, och det blir billigare att köpa maskiner och dunkar med kemikalier. En landskattereform som sänker skatten på arbete och ersätter den med skatt på land och naturresurser blir därför nyckeln i att skapa ett energieffektivare jordbruk.
Framför allt menar vissa på att vi kan behöva skapa ett energieffektivare samhälle vad gäller vår matproduktion. Idag fraktas mat över hela världen med hjälp av stora mängder energi. Det jordbruk vi har idag är också till stora delar beroende av bensin och stora maskiner. För att producera det konstgödsel vi idag använder i jordbruket behövs också stora mängder energi. Även olika former av besprutningsmedel framställs ur olja.
Vi kan behöva se en övergång till mer ekologiskt jordbruk som ligger närmare konsumenterna. I ett sådant jordbruk kan det behövas mer av manuellt arbete. Om man till exempel ska klara sig utan besprutningsmedel kan man behöva mer av manuell ogräsrensning etc.
Med dagens skattesystem skulle det vara mycket svårt att gå över till ekologiskt och närproducerat i större skala. Den höga skatten på arbete gör det helt enkelt för dyrt att ha anställda som utför manuella sysslor, och det blir billigare att köpa maskiner och dunkar med kemikalier. En landskattereform som sänker skatten på arbete och ersätter den med skatt på land och naturresurser blir därför nyckeln i att skapa ett energieffektivare jordbruk.
|
|
Minskade pendlingsavstånd och energieffektivare bostäder
För att minska samhällets energiförbrukning är det också nödvändigt att se över samhällets infrastruktur. Ur ett energianvändningsperspektiv är idag våra städer en mycket dålig lösning. Tack vare höga markpriser nära redan etablerad bebyggelse, tvingas många unga köpa bostäder långt ifrån där de arbetar, och nya bostäder byggs långt ifrån där människor arbetar. Detta leder till stora pendlingsavstånd vilket innebär stor energiförbrukning.
Genom att man får slå ut landskatten på antalet våningar, bidrar det också till att förtäta våra städer. Resultatet blir kompakta och energieffektiva städer med minimala pendlingsavstånd.
Vi behöver också bygga bostäder som är mer energieffektiva. Detta är endast möjligt om vi lyckas sänka kostnaderna för boende i allmänhet.
Som vi diskuterade på sidan om hur man ska lösa bostadsbristen, så handlar georgism om att minska kostnaderna för boende. De minskade kostnaderna skapar ett handlingsutrymme vad gäller att omorganisera samhället generellt, vare sig det gäller att bygga om alla hus till passivhus. Förflytta bostäder för att minska pendlingsavstånd eller göra det lönsamt att ta mindre bördig mark i bruk för vår matproduktion t.ex.
Genom att man får slå ut landskatten på antalet våningar, bidrar det också till att förtäta våra städer. Resultatet blir kompakta och energieffektiva städer med minimala pendlingsavstånd.
Vi behöver också bygga bostäder som är mer energieffektiva. Detta är endast möjligt om vi lyckas sänka kostnaderna för boende i allmänhet.
Som vi diskuterade på sidan om hur man ska lösa bostadsbristen, så handlar georgism om att minska kostnaderna för boende. De minskade kostnaderna skapar ett handlingsutrymme vad gäller att omorganisera samhället generellt, vare sig det gäller att bygga om alla hus till passivhus. Förflytta bostäder för att minska pendlingsavstånd eller göra det lönsamt att ta mindre bördig mark i bruk för vår matproduktion t.ex.