Johan Pihlstrand-Trulp som är språkrör för Gröna Partiet har nyligen gjort ett intressant inlägg om John Stuart Mill. Uppenbarligen insåg denna klassiska nationalekonom redan på 1800-talet att livets mening inte ligger i evig ekonomisk tillväxt. Vi citerar från "Trulpens" inlägg nedan för det var helt enkelt så himla bra.
1 Kommentar
Föreställ dig att du fick en årlig summa pengar från staten baserade på Sveriges samlade hyrvärde av våra naturresurser, monopolavgifter från individer/företag med ekonomiska privilegier (rent seekers) och överskottet från offentlig kreditgivning. Detta samtidigt som du slapp betala inkomstskatt.
Vad skulle du göra med dessa pengar? Retsforbundet - Danmarks geoistiska parti. År 1957 vann det lilla geoistiska partiet "Retsforbundet" några platser i den danska riksdagen och en roll i den styrande koalitionen. Eftersom de anade en högre skattesats på markvärde, bytte investerarna i Danmark snart fokus från fastigheter till företag. Ett år senare hade inflationen gått från 5% till under 1%, bankräntor sjönk från 6,25% till 5%. Vid 1960 hade 100.000 tidigare arbetslösa, i detta lilla land med bara fem miljoner innevånare, hittat jobb och ofta med högre löner än som varit möjligt tidigare. Skattereformen innebar faktiskt den högsta breda reallöneökningen någonsin i dansk historia. (The New York Times editorial, “Big Lesson From A Small Nation”, 1960 October 2) Trots att många människor fått det så mycket bättre övertygades väljarna, via storskalig och påkostad lobbyism från markägare, att rösta emot sina egna intressen i kommande val. Sorgligt men sant. Retsforbundet förlorade sina platser i Riksdagen, Danmark förlorade sin nyvunna fart i den ekonomiska utvecklingen och investerare återgick till spekulation på fastighetsmarknaden istället för att ägna sig åt nyttoskapande företagsamhet. Snabbt klättrade inflationen upp till 5% och nådde 1964 hela 8%. Markpriser skenade - från 1960 till 1981 ökade dessa nittonfaldigt. Samtidigt ökade priserna på varor och tjänster fyrfaldigt. (Knud Tholstrup, Dansk riksdagsman, ett tredje sätt, 1986) Det finns fler intressanta noteringar från Danmark gällande skattereform. Före 1970 föll den årliga danska inkomstskatten på föregående års ekonomiska resultat, t ex 1969 beskattades inkomster från 1968. Den danska riksdagen beslutade vid denna tid att att ta in skatteintäkterna samma år dessa tjänats in. Detta innebar att år 1970 beskattades enbart intäkter från 1970 vilket omvandlade år 1969 till ett skattemässigt undantagsår. Medelinkomsttagare insåg snabbt möjligheterna detta gav dem. Deras och den totala marknadens svar blev att från 1968 till 1969 fördubbla produktionen (4% till 8%), halvera inflationen (8% till 3,5%), fyrdubbla investeringarna (5% till 20,5%), öka kvartalsbesparingarna (från 2,9 miljoner kronor till 3,8 miljoner) och näst intill avskaffa arbetslösheten. (Knud Tholstrup, ett tredje sätt) Vad kan vi lära oss av detta? Ja, Danmark är ju uppenbart inte långt ifrån Sverige och förutsättningarna är ganska likvärdiga. Sannolikt vore det en bra idé att införa en markvärdesavgift i Sverige av denna empiri att döma. Likväl att få ned skatterna på arbete så mycket som möjligt. Sprid gärna detta inlägg till politiker och fråga dem varför de inte verkat för att införa landskatt i Sverige ännu! |
Svenska geoisterHär samlar vi allt av kring geoklassisk ekonomi av nyhetsvärde. Arkiv
November 2015
Etiketter
Alla
|