Vi måste komma ur den onda cirkeln där högre skatter på arbete leder till färre jobb, som leder till högre bidragskostnader, som leder till ännu högre skatter på arbete.
Markvärdesavgiften (landskatten) erbjuder en väg ut ur denna onda cirkeln. En av många lösningar på den gordiska knuten.
Markvärdesavgiften är ur den aspekten en intressant varelse. Markköpare vill nämligen inte betala lika mycket för marken om de vet att de kommer belastas med markvärdesavgift. Så de bjuder mindre för marken. De bjuder så mycket mindre att deras lånekostnad minskar lika mycket som markskatten kostar dem. Markvärdesavgiften är därför den enda skatten som inte skapar en merkostnad för medborgaren. Marken (med lånekostnaden inräknad) är lika dyr som om det inte fanns en markvärdesavgift.
Alla andra skatter skapar en ökad kostnad för medborgaren. Inkomstskatt innebär att personen blir av med inkomst. Moms leder till dyrare varor och tjänster, de bakas in i priset. Även miljöskatter och pigouvianska skatter ökar kostnaden för individen.
Men markvärdesavgiften gör det inte dyrare att äga mark.
Så det är sannerligen en intressant inkomstkälla som har fått fart på många städer genom åren. (90%+ av markvärdet finns i städer, landsbygden har så lågt markvärde att en skatteväxling från inkomstskatt till markvärde i själva verket blir en skattesänkning. Samtidigt så blir städernas extremt dyra mark lite billigare och lånen mindre tack vare ovan beskrivna förlopp.)
Landskatten är inte till för att finansiera en utökning av skyddsnätet. Det räcker den inte till. Den är istället till för att sänka skatten på arbete och företagande så att det skapas jobb. Bryta den onda cirkeln! Då slipper vi betala ut mer bidrag år efter år. Vi kan vända trenden! Landskatten behöver därför inte vara så stor för att ändå resultera i att fler kommer i arbete. Det räcker att den inte fördyrar arbete. Våra skatter kan då i högre grad användas till något annat än bidrag. Såsom exempelvis viktiga infrastrukturinvesteringar.
Så jag rekommenderar att tänka både en och två gånger kring markvärdesavgiften innan man avfärdar den. Jag vet iallafall vad jag vill. Jag vill ha ett skattesystem som inte utgör en börda. Som inte höjer mina kostnader eller stjäl frukterna av mitt arbete. Så jag kommer rösta på markvärdesavgiften alla tillfällen som ges. Det är den bästa möjligheten jag ser att bryta den onda cirkeln och dessutom kunna äta kakan (få tillgång till sjukvård, skola och infrastruktur) samtidigt som jag har kakan kvar (slipper beskattas när jag gör nytta.)
Mvh, Benjamin
Markvärdesavgiften är ur den aspekten en intressant varelse. Markköpare vill nämligen inte betala lika mycket för marken om de vet att de kommer belastas med markvärdesavgift. Så de bjuder mindre för marken. De bjuder så mycket mindre att deras lånekostnad minskar lika mycket som markskatten kostar dem. Markvärdesavgiften är därför den enda skatten som inte skapar en merkostnad för medborgaren. Marken (med lånekostnaden inräknad) är lika dyr som om det inte fanns en markvärdesavgift.
Alla andra skatter skapar en ökad kostnad för medborgaren. Inkomstskatt innebär att personen blir av med inkomst. Moms leder till dyrare varor och tjänster, de bakas in i priset. Även miljöskatter och pigouvianska skatter ökar kostnaden för individen.
Men markvärdesavgiften gör det inte dyrare att äga mark.
Så det är sannerligen en intressant inkomstkälla som har fått fart på många städer genom åren. (90%+ av markvärdet finns i städer, landsbygden har så lågt markvärde att en skatteväxling från inkomstskatt till markvärde i själva verket blir en skattesänkning. Samtidigt så blir städernas extremt dyra mark lite billigare och lånen mindre tack vare ovan beskrivna förlopp.)
Landskatten är inte till för att finansiera en utökning av skyddsnätet. Det räcker den inte till. Den är istället till för att sänka skatten på arbete och företagande så att det skapas jobb. Bryta den onda cirkeln! Då slipper vi betala ut mer bidrag år efter år. Vi kan vända trenden! Landskatten behöver därför inte vara så stor för att ändå resultera i att fler kommer i arbete. Det räcker att den inte fördyrar arbete. Våra skatter kan då i högre grad användas till något annat än bidrag. Såsom exempelvis viktiga infrastrukturinvesteringar.
Så jag rekommenderar att tänka både en och två gånger kring markvärdesavgiften innan man avfärdar den. Jag vet iallafall vad jag vill. Jag vill ha ett skattesystem som inte utgör en börda. Som inte höjer mina kostnader eller stjäl frukterna av mitt arbete. Så jag kommer rösta på markvärdesavgiften alla tillfällen som ges. Det är den bästa möjligheten jag ser att bryta den onda cirkeln och dessutom kunna äta kakan (få tillgång till sjukvård, skola och infrastruktur) samtidigt som jag har kakan kvar (slipper beskattas när jag gör nytta.)
Mvh, Benjamin