Att nyttja markägande för att plocka in jordränta och ta ut orättmätiga hyror av företag som är beroende av den ägda marken har varit feodalherrarnas metod för att dominera samhällen sedan civilisationens början. Det gör strävsamma bönder till fattiga torpare, framgångsrika entreprenörer till undersåtar till den passive markägaren, människor blir livegna både gällande behovet av mat och boende som markherren kontrollerar. Att avskaffa möjligheten att monopolisera markyta och andra naturresurser är en av de viktigaste pusselbitarna som återstår idag för att skapa ett hållbart och rättvist samhälle. De ekonomiska lagarna har inte förändrats även om samhällets teknologi och andra strukturer har det.
0 Kommentarer
Miljöpartiets 90-graderssväng till vänster under kongressen visade tydligt att ”den nya arbetslinjen” har ersatts med ”vi-som-inte-vill-eller-ska-jobba-alls-linjen”. Med visioner om ”medborgarlön”, fördubbling av arbetsgivaravgiften för oss unga, återinförandet av friår, sänkning av arbetstiden och ett förbud mot valfriheten i välfärden på agendan ska nu Miljöpartiet försöka prata jobb. Enligt Miljöpartiet själva skulle arbetstidsförkortningen kosta skattebetalarna 250 miljarder kronor. Det motsvarar nästan 18 (!) stycken jobbskatteavdrag. Ordföranden i Moderata Ungdomsförbundet skrev nyligen en minst sagt bristfällig debattartikel i Aftonbladet som en retorisk attack mot Miljöpartiet som nyligen haft kongress. Uppenbart uppskattade han, Jonas Bengtzboe, inte innehållet i denna ,som lutade åt det tidsmässigt frihetliga hållet - friår, förkortad arbetstid och t o m en vision medborgarlön för att skapa grundläggande ekonomisk trygghet för alla i Sverige. Ja, allt sånt där som vi gillar här på www.landskatt.se.
Bengtzboe menar säkert väl och tror på det han skriver. Men som vanligt i den politiska status quo-världen har han uppenbara kunskapsluckor kring hur samhällsekonomin fungerar och hur det system som idag utgör paradigm skapar snedvridningar och orättvisor. Tyvärr är hans eget parti en stor bidragande faktor åt det negativa hållet i detta. Vad blir markvärdesavgiften och inköpskostnaden för en bit öken i ett samhälle baserat på naturresursdelning (landskatt/Earth Sharing)? Troligen väldigt nära noll. Men vips... med lite obeskattad flit tillsammans med några fyrbenta vänner så blir öknen produktiv (se film) och ingen tar vinsten ifrån den eller de som utför denna miljö- och samhällsnytta åt oss alla. Snart kan fler människor äta sig mätta och finna inkomster i det som tidigare var öken.
Johan Pihlstrand-Trulp som är språkrör för Gröna Partiet har nyligen gjort ett intressant inlägg om John Stuart Mill. Uppenbarligen insåg denna klassiska nationalekonom redan på 1800-talet att livets mening inte ligger i evig ekonomisk tillväxt. Vi citerar från "Trulpens" inlägg nedan för det var helt enkelt så himla bra.
Föreställ dig att du fick en årlig summa pengar från staten baserade på Sveriges samlade hyrvärde av våra naturresurser, monopolavgifter från individer/företag med ekonomiska privilegier (rent seekers) och överskottet från offentlig kreditgivning. Detta samtidigt som du slapp betala inkomstskatt.
Vad skulle du göra med dessa pengar? Retsforbundet - Danmarks geoistiska parti. År 1957 vann det lilla geoistiska partiet "Retsforbundet" några platser i den danska riksdagen och en roll i den styrande koalitionen. Eftersom de anade en högre skattesats på markvärde, bytte investerarna i Danmark snart fokus från fastigheter till företag. Ett år senare hade inflationen gått från 5% till under 1%, bankräntor sjönk från 6,25% till 5%. Vid 1960 hade 100.000 tidigare arbetslösa, i detta lilla land med bara fem miljoner innevånare, hittat jobb och ofta med högre löner än som varit möjligt tidigare. Skattereformen innebar faktiskt den högsta breda reallöneökningen någonsin i dansk historia. (The New York Times editorial, “Big Lesson From A Small Nation”, 1960 October 2) Trots att många människor fått det så mycket bättre övertygades väljarna, via storskalig och påkostad lobbyism från markägare, att rösta emot sina egna intressen i kommande val. Sorgligt men sant. Retsforbundet förlorade sina platser i Riksdagen, Danmark förlorade sin nyvunna fart i den ekonomiska utvecklingen och investerare återgick till spekulation på fastighetsmarknaden istället för att ägna sig åt nyttoskapande företagsamhet. Snabbt klättrade inflationen upp till 5% och nådde 1964 hela 8%. Markpriser skenade - från 1960 till 1981 ökade dessa nittonfaldigt. Samtidigt ökade priserna på varor och tjänster fyrfaldigt. (Knud Tholstrup, Dansk riksdagsman, ett tredje sätt, 1986) Det finns fler intressanta noteringar från Danmark gällande skattereform. Före 1970 föll den årliga danska inkomstskatten på föregående års ekonomiska resultat, t ex 1969 beskattades inkomster från 1968. Den danska riksdagen beslutade vid denna tid att att ta in skatteintäkterna samma år dessa tjänats in. Detta innebar att år 1970 beskattades enbart intäkter från 1970 vilket omvandlade år 1969 till ett skattemässigt undantagsår. Medelinkomsttagare insåg snabbt möjligheterna detta gav dem. Deras och den totala marknadens svar blev att från 1968 till 1969 fördubbla produktionen (4% till 8%), halvera inflationen (8% till 3,5%), fyrdubbla investeringarna (5% till 20,5%), öka kvartalsbesparingarna (från 2,9 miljoner kronor till 3,8 miljoner) och näst intill avskaffa arbetslösheten. (Knud Tholstrup, ett tredje sätt) Vad kan vi lära oss av detta? Ja, Danmark är ju uppenbart inte långt ifrån Sverige och förutsättningarna är ganska likvärdiga. Sannolikt vore det en bra idé att införa en markvärdesavgift i Sverige av denna empiri att döma. Likväl att få ned skatterna på arbete så mycket som möjligt. Sprid gärna detta inlägg till politiker och fråga dem varför de inte verkat för att införa landskatt i Sverige ännu! Banksystemet lånar inte ut existerande pengar, utan skapar nya skuldkrediter ur tomma luften. Därför växer skuldbergen långt över vad realekonomin klarar av. Så enkelt kan faktiskt vårt penningsystem beskrivas. Stöttepelaren som krävs för att bankerna ska kunna skapa dessa krediter är vanligen markvärdet.
Andreas Cervenka är ekonomisk krönikör på Svenska Dagbladet. En av få i svensk media som är helt rättfram med hur vårt ekonomiska system är strukturerat och presenterar slutsatser utifrån det. Han utgår dock inte från geoklassicismens förståelse för naturresursernas betydelse för ekonomin. Detta är i vilket fall en mycket bra presentation av varför världen är i ekonomisk skuldkris. Se den. Vi vill skapa en folkrörelse! Och då krävs det många talare. Vi behöver komplettera varandras kunskap och skapa ett community som är intressant för alla människor. I Norge njuter alla av inkomster från deras naturresurser. I andra länder arbetar folket intensivt för att få tillbaka sina naturresurser! Bli en del av denna rörelse! Blogga gärna om dina erfarenheter, hur reagerar människor när de får lära sig att privata företag tjänar pengar på våra gemensamma naturresurser? I del ett nämnde jag några argument för att moraliskt motivera medborgarlön. Nu fortsätter jag med fler aspekter. Klicka dig in i inlägget för att läsa artikeln Som beskrivet på denna sajt så är geoister ofta för penningreform för att stabilisera det monetära systemet och göra det mer rättvist. Här är en D-uppsats från Karlstad universitet om hur komplementära betalningsmedel kan gynna turismen. Håll till godo. =)
|
Svenska geoisterHär samlar vi allt av kring geoklassisk ekonomi av nyhetsvärde. Arkiv
November 2015
Etiketter
Alla
|